Nu har Hasselskog gjort det igen…

Nu har Peter Hasselskog, universitetslektor vid slöjdlärarutbildningen på HDK, Göteborgs universitet, gjort det igen – ännu ett kritiskt inlägg riktat till oss slöjdlärare, och en än gång har han (i mitt tycke), belägg för sina åsikter. Förra brasklappen var angående det så kallade ”smörknivsupproret” (Bilden av slöjdämnet).  http://slojdlararportalen.se/bilden-av-slojdamnet/  där han reflekterade över hur många slöjdlärare som inte kunde svara korrekt på frågan; Varför vi har slöjd? Svaret finns i läroplanen, men många slöjdlärare svarade med egna hittepåanledningar.

Även i detta inlägg (”Vad kan man göra med eleverna på slöjden i årskurs 6?”) http://slojdlararportalen.se/vad-kan-man-gora-med-eleverna-pa-slojden-i-ak-6/  finns svaren i läroplanen och i skolverkets nationella ämnesutvärdering. Trots det så arbetar en del slöjdlärare efter egen agenda, menar Hasselskog. För att lyfta ämnet slöjd och få vår omgivning att se att slöjden är ett lika viktigt ämne som alla andra ämnen i skolan, måste vi sluta se det som ett andningshål. Det finns ingen forskning som visar att slöjdens främsta mål är att utveckla kunskaper för att kunna nå målen i andra skolämnen. OECD konstaterade nyligen i en rapport;

”En av rapportens avslutande slutsatser är dock att det är viktigt att se kunskaper i de estetiska ämnena i sig, snarare än deras eventuella värde för andra ämnesområden som det främsta syftet med undervisningen i estetiska ämnen.” (Hasselskog: Skolverket, 2015b, s.7-8)

Hasselskog menar att fokus måste ligga på kunskaperna som utvecklas i och genom slöjdämnet. Det centrala är inte görandet i sig utan det vi bör lyfta är:

att man lär, hur man lär och vad vi lär genom görandet av slöjdföremål. Med det i tanken undrar Hasselskog hur det så ofta på slöjdforum dyker upp frågor som syftar till att få förslag på vad man kan göra med eleverna i exempelvis en årskurs 6. Det borde alltså inte vara rimligt att ställa en sådan fråga då fokus inte ligger på lärandet utan helt på görandet, vilket resulterar i att eleverna gör utan att förstå varför? Hur går du då vidare med de andra utvecklingsområdena vi har som att reflektera, diskutera, analysera och tolka.

Hasselskog refererar till Skolverkets (Skolverket, 2015, s. 191) tre förändringsområden som skulle kunna ge större fokus på elevernas lärande. Det är:

  • Utformningen och presentationen av uppgiften eller arbetsområdet
  • Ökad användning av formativ återkoppling
  • Tydlig avgränsning av vad eleverna har inflytande över i slöjdundervisningen.

Carolin Törnberg, slöjdlärare på Norrbackaskolan

Kommentera

Hoppa till verktygsfältet