Universal design for learning – en väg till en inkluderande undervisning?

Som Fole/Stenkyrkas förstelärare och specialpedagog under utbildning tänkte jag lyfta lite tankar jag har runt det pågående arbetet kring kollegiala lärandet, det dagsaktuella samtalet om inkluderande undervisning samt undervisningsmetoden Universal design for learning (UDL).

I mitt uppdrag som specialpedagog under utbildning och som förstelärare med kollegialt lärande som fokusområde i skolområdet Fole/Stenkyrka så är begreppet inkludering ett mycket centralt, viktigt och svårdefinierat begrepp både för mig som specialpedagog och för oss alla som möter elever.

Jag har ett stort intresse i att undersöka och utveckla hur det verksamhetsnära och konkreta arbetet i klassrummet skulle kunna se ut. Hur kan vi genom ett kollegialt lärande utveckla vår undervisning och bemötande som gynnar alla elever? I mitt förra inlägg på Pedagog Gotlands hemsida skrev jag om hur vårt deltagande i ”lyftet” Specialpedagogik för lärande har börjat ge oss en synvända, från att planera undervisning med ett individorienterat perspektiv på inkludering till att röra oss mot ett mer gemensamhetsorienterat perspektiv på inkludering. Det är ett svårt och omfattande arbete och det känns som att ju mer vi lär oss desto bättre rustade blir vi att möta alla elever men det blir också en större utmaning. Det är lätt att tänka och spontant säga – absolut arbetar vi inkluderande men ju mer vi lär oss desto mer komplext blir det.

Nilholm och Alm (2010) tar upp att det finns mycket forskning om inkludering men väldigt lite forskning tar upp huruvida eleverna känner sig inkluderande, och de menar att om vi inte tar med oss elevperspektivet så kan vi egentligen inte veta om vi har en inkluderande undervisning eller inte. Under vårt arbete kring kollegialt lärande under läsåret har jag för första gången stött på metoden Universal design for learning (UDL), som är ”ett ramverk för planering, genomförande och utvärdering av undervisning som inte enbart berör elever i behov av särskilt stöd, utan ramverket omfattar alla elever” (Östlund, 2017).

UDL utvecklades under 90-talet i USA och har sedan dess spridit sig internationellt och forskning kring ramverket kommer kontinuerligt. UDL visar på ett förebyggande arbete som tar sikte i att från början inkludera alla elever i undervisningen. Universal design for learning handlar helt enkelt om att skapa tillgängliga lärmiljöer och ge oss en metod i hur vi kan planera.

 

I detta syfte tycker jag att det är motiverat att byta ut begreppet specialpedagogik mot begreppet inkluderande undervisning som Nilholm & Göransson (2016) skriver om. Jag menar att ju mer vi arbetar förebyggande med inkluderande undervisning desto mindre kommer vi att behöva sätta in specialpedagogiska insatser.

Nilholm & Göransson (2016) definierar inkludering utifrån tre olika begrepp, den gemenskapsorienterade, den individorienterade och den placeringsorienterade. Jag anser att den forskning som beskriver metoden UDL närmar sig den gemenskapsorienterade definitionen eftersom den starkt förespråkar hur undervisningen i ett klassrum planeras utifrån samma mål samtidigt som metoderna och bedömningen skiljer sig beroende på vilket sätt eleverna lär sig.

Att i det förebyggande specialpedagogiska arbetet ta fasta på att utveckla goda lärmiljöer anser jag är ett av de viktigaste uppdragen vi har i skolan. Brodin (2009) skriver Med goda pedagogiska miljöer kan man hjälpa och stödja barn, men vad är egentligen en god pedagogisk miljö? (s.9). Forskning som stödjer goda pedagogiska miljöer är viktigt att lyfta fram i ett kollegialt lärande på skolorna.

I Fole/Stenkyrka fortsätter vi det här läsåret med det kollegiala lärandet kring dessa viktiga frågor. Nu vidgar vi perspektivet och får med även förskola och fritids och förhoppningsvis tar vi ytterligare kliv i att kunna möta alla våra elever. Till hjälp har vi specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) utbildning kring tillgängliga lärmiljöer, en utbildning som alla förskolor och skolor på Gotland ska ta del av under kommande år.

Jag anser att den goda pedagogiska miljön som Brodin (2009) skriver om inte får vara avhängigt vilken pedagog som eleven slumpmässigt får, det kanske är så att skolan behöver ett ramverk som tex. UDL att förhålla sig till i upplägget av undervisningen. Det kanske skulle vara ett steg mot en likvärdig inkluderande skola för alla?

 

Länk till fakta om UDL

 

Referenser

Brodin, Jane (2009). Barn i utsatta livssituationer. Malmö: Gleerups.

Nilholm, C. & Göransson, K. (2016). Inkluderande undervisning- vad kan man lära sig av forskningen? FoU skriftserie nr 3. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Nilholm, Claes & Alm, Barbro (2010). An inclusive classroom? A case of study of inclusiveness, teacher strategies, and children’s experiences. European Journal of Special Needs Education, 25:3, 239-252.

Östlund, D (2015) Att anpassa undervisningen efter eleverna.

 

Anette Olsson, förstelärare och specialpedagog under utbildning på Fole skola och Stenkyrka skola

Kommentera