Mattelärare möter mattelärare

På bilden kan man se ett glatt gäng mattelärare, som för några veckor sedan satt och diskuterade allt från digitala verktyg och programmering till hur man bäst tar emot en elev som precis har börjat på gymnasiet.

Våra elever rör sig genom en matematikutbildning från förskola till gymnasieskola. När man läser kursplanerna för varje stadie ser man tydligt att denna utbildning har en sammanhängande röd tråd och borde upplevas som en enhetlig utbildning. Men frågan är om eleverna upplever det riktigt på det viset?

För att verkligen på riktigt kunna skapa en röd tråd genom matematikundervisningen från förskola till gymnasium är det nödvändigt att lärare möts över skol- och stadiegränserna och diskuterar hur de tolkar kursplanerna, hur de arbetar och hur de upplever elevernas inlärning, progression och svårigheter.

Från och med läsåret 16/17 sker sådana möten, där lärare från öns högstadier träffas tillsammans med lärare från gymnasiet. Sedan vi startade hösten 2016 har vi setts ungefär varannan månad. Det övergripande och långsiktiga syftet med mötena är alltså att skapa en röd tråd genom undervisningen, men hur gör man det?

Vi har tagit avstamp i några olika saker.

1 Att lära känna varandra, lära oss ansikten och namn på våra kollegor, att träffas regelbundet, är förstås nödvändigt för att lägga grunden till bra samarbeten.

2 På gymnasiet gör vi en förkunskapsdiagnos när vi tar emot eleverna. Den diagnosen och statistiken från den är ett utmärkt diskussionsunderlag för våra möten, eftersom den ger en bild av övergången mellan grundskola och gymnasiet. Vad förväntar sig gymnasielärare att högstadieelever har med sig inför mattekurserna? Hur förväntar sig högstadielärarna att gymnasielärarna följer upp deras grundläggande arbete och tar emot eleverna? Hur ser högstadieelevernas resultat ut på diagnosen, vad kan man dra för slutsatser av detta och hur påverkar slutsatserna den egna undervisningen?

3 Läroplanerna är ju numera reviderade med avseende på digitalisering. Ändringarna gäller från och med nästa läsår. Vad kommer det att innebära för undervisningen i praktiken? Här finns mycket att fundera på ute på skolorna, och mycket att vinna på att dessa funderingar ibland sker i möten med andra skolor och stadier.

4 Vi har även tagit upp dilemman och andra frågeställningar som dyker upp i vår vardag som mattelärare och som ofta är gemensamma oberoende vilken skola eller stadium vi arbetar på.

5 Vi håller också på att bygga upp en bank i Outlook-gruppen UAF-matematik. Där kan vi samla och dela resurser, tankar och idéer och dit hoppas vi så småningom att fler mattelärare kan hitta, så att vi även kan mötas på det sättet.

Jag tror att det är väldigt viktigt att lärare får mötas för att diskutera sin egen undervisning och resultaten av den.

Man kan väl säga att dessa möten är ett slags försöksverksamhet, som jag har fått möjlighet att starta inom ramen för mitt försteläraruppdrag. Uppdraget är riktat mot övergången mellan grundskola och gymnasiet. Jag valde, i samråd med min rektor, att fokusera på mötet mellan lärare och hur det mötet i förlängningen kan hjälpa eleverna, så att övergången mellan stadierna fungerar bra för dem. Personligen hoppas jag att vi framöver får se fler möten av den här typen växa fram, i fler ämnen och mellan fler stadier.

Johan Bergström, förstelärare, Wisbygymnasiet