Ska NO-lärare undervisa om lässtrategier? 

Under flera år har jag funderat på hur jag ska få mina elever att tycka naturvetenskap är roligt och intressant. Jag upplever att mina elever inte alltid uppnår de resultat de vill uppnå och att flera elever anser att NO-ämnet är svårt 

Flera elever har kommit till mig efter ett prov och sagt att de ägnat timmar åt att läsa i boken (läromedlet) men att de ändå inte fått det resultat de förväntat sig. Jag började fundera på hur eleverna läser texterna i NO-böckerna, det verkade ju som att de läste men inte förstod. Detta var i samband med att projektet ”en läsande klass” startade och jag började använda lässtrategierna (spågumman, cowboyen m.fl.) i min undervisning. Jag upplevde dock att dessa strategier var mer inriktade på skönlitterära texter och jag saknade något att använda när det gällde faktatexter.  

Efter att ha läst en hel del litteratur i ämnet började jag testa olika strategier och övningar med mina elever. Det finns en uppsjö av övningar man kan använda, jag har provat en del. En av de övningar jag arbetat med är THIEVES, en övning där eleverna på olika sätt får förbereda sig inför läsningen av texten. De scannar av rubriker, bilder, bildtexter och sammanfattningar (övningen beskrivs i Björn Kindenbergs och Maria Wikstens bok Språkutvecklande NO-undervisning).  

Eleverna upptäcker snart hur mycket de kan få reda på utan att egentligen ”läsa” texten. Övningen hjälper dessutom eleverna att plocka fram information de redan vet om ämnet vilket gör det lättare för dem att infoga nya kunskaper med dem de redan har. Det är på det viset man breddar och fördjupar kunskap.  

En annan övning jag har använt mig av är begreppskort. En övning som går ut på att du som lärare skriver ner begrepp, som du vill att eleverna ska lära sig innebörden av, på små kort. På korten skriver du också ner ord som eleverna måste använda sig av för att beskriva begreppet. Meningen är sen att eleverna beskriver begreppen muntligt för varandra och eleven som lyssnar gissar vilket begrepp den andre beskriver. På det här sättet är eleverna tvungna att förstå begreppet samt använda andra relevanta ord för att förklara för klasskamraten. Man kan också göra det omvända, det vill säga, låta eleverna beskriva begreppet utan att använda de andra orden på kortet. Det tvingar eleverna att använda sina egna ord och förklara på ett annat sätt så att klasskamraten förstår vilket begrepp som beskrivs. 

Har jag då märkt något resultat av att arbeta med strategier för faktaläsning? Jag måste svara ja på den frågan. Eleverna lär sig inte bara begreppsförklaringar utantill utan jag upplever att de får en ökad förståelse och att de dessutom kan koppla ihop delarna till en helhet på ett annat sätt än innan jag började undervisa på det här viset.  

Någon kanske undrar hur jag får tiden att räcka till? Som alla NO-lärare vet är det ett gediget centralt innehåll i NO-ämnena att förhålla sig till. Jag är övertygad om att jag kommer att få igen tiden vi lägger ner på läsningen. Meningen är ju att vi jobbar strukturerat tillsammans med detta initialt och att eleverna så småningom automatiserar strategierna när de läser faktatexter. När eleverna kommit så långt får vi betalt för de extra jobb vi lagt ner i början.  

Vårt arbete som pedagoger är att rusta eleverna med de verktyg de kommer att fortsätta använda i sina framtida studier och liv. Jag och många med mig anser att ALLA lärare ska arbeta språkutvecklande inte bara svensklärarna. Jag anser också att alla lärare behöver bli experter på de texter som ingår i just hens ämnen och lära eleverna olika strategier för att läsa just dessa texttyper. 

Jag upplever att eleverna med hjälp av det här arbetssätt får en ökad förståelse och kan se samband som gör att de tycker NO blir mer intressant. Lyckas vi skapa ett intresse har vi kommit långt. Om det blir roligare kan nog bara eleverna själva svara på. 

Eva Kristiansson, förstelärare, Södervärnsskolan 

Senaste kommentarer
  1. Marie Andersson