Elevhälsa börjar i klassrummet

Så lyder titeln på en bok skriven av Lars H Gustavsson. Boken handlar om det klara sambandet mellan elevers inlärningsmiljö, hälsa och möjligheten till kunskapsinhämtande.

Mitt uppdrag

Titeln stämmer väl överens med mitt försteläraruppdrag där mitt uppdrag bland annat är att utveckla och ta fram stödstrukturer i elevhälsoarbetet.

Jag arbetar som specialpedagog på Solbergaskolan i år 4–6. Tillsammans med vårt elevhälsoteam går vi nu SPSM:s utbildning ”Att höja skolans elevhälsokompetens, ett processarbete för likvärdig utbildning. ”.

Vi har sedan starten av höstterminen arbetat med en strukturerad elevärendegång vilken ingår i vår elevhälsoplan.

På skolan har vi också ett specialpedagogiskt team till vilket pedagogerna enligt elevärendegången bokar tid för konsultation.

Tillgänglig lärmiljö

Så här beskriver SPSM begreppet tillgänglig lärmiljö: Tillgänglig lärmiljö är den omgivning eleverna lär i. Framförallt handlar det om klassrummet, men också om skolmiljön som helhet.

Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. Om lärmiljön inte är tillgänglig är det svårt för barnet eller eleven att vara delaktig fullt ut.

Lärmiljön ska vara utformad så att alla elever kan inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa lärmiljön utifrån förutsättningar för lärandet kopplat till den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande.

Hur har då arbetet med tillgänglig lärmiljö på vår skola sett ut?

Med hjälp av logopeden i Tal och språkklasserna på skolan så arbetade vi fram ett koncept för den fysiska miljön, pedagogiska strategier och stödstrukturer.

Fysisk miljö

I klassrummen har vi arbetat med att reducera antalet synintryck. Här är miljön avskalad.

Här finns tillgång till skärmar och hörselskydd för de elever som behöver det. Sittdynor och stressbollar finns också att tillgå.

Ståbord, saccosäckar och pilatesbollar är på gång.

Elevernas lådor är uppmärkta och det finns etiketter med bild på gemensamma arbetsredskap.

Elevernas arbeten sätts upp i korridorerna för att på så sätt minska synintrycken.

Allt pågående arbete visas framme i klassrummet på smartboarden eller White boarden.

Pedagogisk miljö och stödstrukturer

Dagens schema presenteras vid morgonens genomgång av dagen. Alla ämnen på schemat har sin bildsymbol.

Lektionsstruktur

En förutbestämd och tydlig lektionsstruktur underlättar för ALLA elever och i synnerhet för de som behöver förutsägbara ramar. En lektionsstruktur stöttar arbetsminnet och hjälper till att ”kroka fast” eller sortera det som skall hända under lektionen.

En visuell och återkommande struktur ger eleverna tydlighet, repetition och förförståelse inför det som skall göras under lektionen.

 

 Tidstruktur

Alla klassrum är utrustade med tidshjälpmedlet Time Timer som på ett tydligt sätt visualiserar hur lång tid ett moment, lektion skall pågå.

 

Avslutande tankar

Jag vill med hjälp av följande bild (hämtad från Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning) visa att en lärmiljö som erbjuder god och bred ledning och stimulans till alla elever, kan medföra att färre elever behöver extra anpassningar och särskilt stöd.

Extra anpassningar = ledning och stimulans.

Marie Almquist, Specialpedagog och förstelärare, Solbergaskolan

 

Referenser

Gustafsson H Lars (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Studentlitteratur AB, Lund

Anna Sjölund, Cajsa Jahn, Ann Lindgren och Malin Reuterswärd (2017). Autism och ADHD i skolan. Natur och Kultur, Stockholm

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016) Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. DanagårdLITHO AB 2016,