Inspirerande föreläsning

Under en förmiddag fick de som utbildas till handledare inom läslyftet förmånen att lyssna på Christina Olin-Scheller från Karlstads Universitet. Namnet på föreläsningen var – Utmaningar för läsundervisningen och Utmanande läsundervisning.

Föreläsningen var tudelad och första delen handlade om dialogbaserad strategiundervisning och den andra om en studie i användandet av digitala medier på gymnasiet.

Det Christina Olin-Scheller presenterade var hur läsundervisningen på högstadiet kan organiseras och vilka effekter detta gav. En forskargrupp, inklusive Olin-Scheller, har tagit fram en undervisningsmodell som de kallar dialogisk strategiundervisning som de baserat på tidigare studier. Undervisningsstrategin består av tre delar: undervisning om lässtrategier, strukturerade textsamtal och responsskrivande. När eleverna läser texter introduceras lässtrategier i samtalen vilket kompletteras och förbereds med skriftliga reflektioner och tolkningar.

Studien gjordes i ett antal klasser på högstadiet och resultatet analyserades och jämfördes med en kontrollgrupp. Resultatet av studien visar att elever med låga resultat i förtestet kraftigt ökade sina resultat och sin läsförmåga efter dialogbaserad strategiundervisning. Däremot visade studien att de elever med höga resultat på förtestet inte förbättrade sin läsförmåga. En anledning, enligt Olin-Scheller, kan vara ”testtrötthet” hos elever vilket gör att ansträngningen är minimal eller att de helt enkelt behöver något annat än vad dialogbaserad strategiundervisning erbjuder. Då väcks frågan: Hur ska undervisningen se ut för att även utmana och förbättra de elever som från början har en god läsförmåga? Olin-Scheller säger att det självklart är ett område som måste undersökas.

Den andra delen av föreläsningen handlade om en studie som kallas ”Uppkopplade klassrum”. Det syftar till att studera hur mobiltelefoner används på gymnasiet. Olin-Scheller menar att ungdomar är bosatta på nätet och att det är en plats där de ständigt är närvarande. Hur ska vi förstå de utmaningar som skolans undervisning står inför i relation till mobila digitala redskap i klassrummet? Hon menar att ett klassrum är ett rum för lärande men även ett rum där det finns ett socialt sammanhang där eleven ska finna sin identitet. Detta sammantaget gör att rummet blir komplext.

I studien ser de att en stor del av användandet syftar till att förstärka lärandet, det vill säga att användandet av mobiltelefon bland annat handlar om att söka ords betydelse men även till att fotografera sidor i böcker och som skrivhjälp. Därmed inte sagt att den inte används i ett socialt sammanhang men detta går ofta fort och eleverna anpassar användandet så att det inte stör. Dessa tillfällen uppstår i det som Olin-Scheller kallar mellanrum. I väntan på hjälp, när aktivitet ändras, när lektionen avslutas eller när uppgiften upplevs som oförståelig.

Mobiltelefonens varande eller icke varande i klassrummet förekommer som diskussionsfråga på många skolor. Olin-Scheller menar att inget hindrar att lärare samlar in mobiler vid enstaka tillfällen om det gagnar syftet med lektionen men att vi istället behöver ändra fokus och förhållningssätt så att det anpassas till den digitalisering som skolan står inför. Hur kan vi bäst nyttja mobilanvändandet så att de passar undervisningens syfte?

Maria Wahlström, förstelärare, Klinteskolan