Bedömning och fortbildning

På Skolverkets hemsida kan man läsa om de åtta olika skolutvecklingsprogram som myndigheten erbjuder som stöd till huvudmän, skolor och förskolor så att man kan förbättra undervisningen och den pedagogiska verksamheten.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/nationella-skolutvecklingsprog

Områdena som satsas på är följande:

  • Digitalisering
  • Elevhälsa och barns omsorg
  • Nyanlända och flerspråkiga barns och elevers lärande
  • Kunskaper och värden
  • Skola och arbetsliv samt vidare studier
  • Styrning och ledning
  • Systematiskt kvalitetsarbete
  • Betyg och bedömning

Vad gäller ”Betyg och bedömning” så är webbkursen ”Bedömning och betygssättning” i fokus.

Denna är en kurs som många lärare runt om i Sverige har läst eller läser just nu, även här på Gotland förstås, så som Linus Sällström lyfter upp i en kommentar till mitt förra inlägg.

Kursen bjuder på många tillfällen till fördjupning och framför allt egen reflektion.

När jag läste kursen, under våren 2015, minns jag att jag många gånger tänkte att det hade varit en perfekt kurs att läsa tillsammans med några fler kollegor, så att jag fick tillfälle att diskutera med andra utifrån de egna reflektioner jag hade med mig.

Jag fick visserligen ta del av diskussioner online, med andra kursdeltagare, men jag längtade ändå efter djupare diskussioner med några kollegor, som sitter i samma rum som jag, och som har tid och fokus just där och då för att prata betyg och bedömning.

Det är precis detta som händer just nu i vår skola, när vi träffas kollegialt i en grupp som har valt att reflektera om just betyg och bedömning. Ett pass kan se ut så här, som senast förra torsdagen, då vi koncentrerade oss på ”bedömningsaspekter”:

  • Vi ägnar en stund att läsa relevant litteratur om ämnet (utdrag från en längre studie som man får tillgång i kursen)
  • Därefter kommer den gemensamma diskussionen, när alla i gruppen lyfter fram de budskapen i texten man tyckte var av särskilt intresse. Det är då var och en får tillfälle att reflektera högt, och lyssna på de andra. Alla delar med sig av olika exempel och erfarenheter från det dagliga arbetet med eleverna.
  • Vi går igenom olika aspekter som tas upp i texten (se figuren) och konstaterar att vi använder oss av flera av dem plus en del andra som vi behöver beroende på vilket kunskapsområde som bedöms.
  • Därtill kommer en avslutande del i passet där vi pratar om hur vi kommunicerar med våra elever när det kommer till just bedömningsaspekter.

Hur berättar vi vad vi kommer att bedöma, hur gör vi det så att man minimerar risken för missförstånd, så att våra elever är medvetna om vad vi utgår ifrån när vi bedömer en uppgift.

Jag tycker att det är glädjande att vi har fått tid åt detta, att en del av vår reglerade arbetstid kan ägnas åt att fördjupa oss i olika områden tillsammans med kollegor, regelbundet och med lusten att bli bättre på vad vi gör som gemensam drivkraft.

Nästa pass går vi in i frågan om hur vi bedömer i praktiken. Vi är nog välbekanta med begreppet ”formativ bedömning”, men hur jobbar vi i klassrummet med detta?

Jag ser fram emot att lyssna på hur mina kollegor gör, vad de har testat, vad som har fungerat eller inte…

Vänligen,

Cristina Llanos Corcuera, lärare, Wisbygymnasiet