Teama mera – gynna flera!

Svenska som Andraspråk, Studiehandledare samt Modersmålslärare i arabiska och så jag, ämneslärare i svenska och SO. Hur få syn på elevernas kunskaper oavsett språk och tidigare skolgång? Hur få tid för samplanering med kollegor som ambulerar mellan skolor ?

Delar av lösningen blev en planering i ett delat dokument där alla kunde förbereda sig och tänka till kring eleverna. Det innebar att SvA-läraren kunde omarbeta delar av materialet, den arabisktalande Studiehandledaren hann bli införstådd samt att Modersmålsläraren kunde ge både förförståelse och följa upp.

Innan lektionerna hade eleverna tillgång till länkar med övningar eller filmklipp via Schoolsoft. Där stod också vilket Centralt innehåll jag avsåg att behandla och ibland vilka Kunskapskrav jag tänkte mäta av. Det tvingade mig att vara målstyrd och tydlig och variera mitt sätt att bedöma på. En annan pådrivande faktor var att jag bara hade fem veckor på mig att skaffa mig en bild av deras kunnande och betygsätta eleverna på. Sen var det dags för nya sexor.

Lektionsupplägget var detsamma:

  • kort återkoppling från förra passet
  • dessa förmågor ska tränas
  • detta ska ha uppnåtts idag
  • så här sker avstämningen
  • uppgift till nästa gång

Med stora öppna frågor försökte jag stämma av att de både förstått och kunde använda begreppen. Men också att de kunde resonera, dra paralleller och göra jämförelser, samt använda kartbok och avläsa tabeller.

Hur kommer det sig att så få bor i nordvästra Sverige?

Hitta tre länder i Norden med gemensam exportvara? (Atlasövning)

Vilket land i Europa skulle du vilja äga, varför?  Motivera ditt svar

Eleverna måste vara aktiva. Det är ibland största utmaningen! Alla pass ska innehålla lyssna-läsa-tala-skriva. Korta mätbara mål kan lätt uppnås. Med möjligheten att uppnå lektionsmålen ökar motivationen avsevärt.

Det tar tid att producera material och det måste man ofta göra när man har stor spridning och behöver individualisera. Då SvA-Anette gjorde stödstrukturer i form av påbörjade meningar och lucktexter använde jag det ofta till delar av eller hela klassen fast kanske på annat sätt.

Hur kan lektionen se ut?

  • avstämning från förra passet visar att “ni kan”.. men tyckte “….var svårt”.
  • text från lärobok projiceras på whiteboarden
  • nyckelord markeras i helklass, prat om besläktade ord, böjningar, motsatser, synonymer, grundstam..
  • nyckelord skrivs ner i elevhäftet
  • enskilt återberättande
  • stycke för stycke sammanfattas muntligt, i par eller grupp
  • läromedlet finns på Inläsningstjänst, eleven kan switcha från svenska till arabiska, svenska igen (ändra hastighet, lyssna på uttal)
  • ord och begrepp nöts in, sätts i sammanhang. Exempelvis lucktexter och påbörjade meningar
  • nya begrepp tränas via Quizlet  eller Elevspel .
  • papperslappar med begrepp storleksordnas och kategoriseras
  • sambandskedjor
  • tabeller och mallar avläses och analyseras
  • Venndiagram ger struktur då två länder jämförs och beskrivs
  • jämförande sambandsord påvisas
  • avstämning av lektionsmål, ofta skriftligt men kort. Öppnat diskussionsforum via ex TodaysMeet

Några elever frångick stödmallarna då de märkte att de kommit längre och faktiskt kunde nyttja sin arsenal av nyvunna ord och kunskaper bättre utan begränsande mall.

Häftigt när vingarna bär! Teama bäst!

Pernilla Mattsson, Svensk- SO- och förstelärare, Solbergaskolan