En väg till ökad måluppfyllelse?

Läraren i förskoleklass tar emot barnen från förskolan och arbetar med dem under ett läsår – därefter tar andra lärare vid. Så ser det ut på många gotländska skolor idag. Men måste det se ut på det sättet, skulle eleverna kanske gynnas av att läraren följer dem genom F-3? Jag har diskuterat detta med kollegor och vill här redogöra för de tankar som kommit upp.

Låg-/mellanstadiet, förskoleklass – olika yrken, rätt kompetens?

För de som inte arbetar i skolans värld kan nog läraryrket se ut att vara generellt ganska lika oavsett stadie, med tanke på de arbetsuppgifter vi lärare har. Jag har arbetat på lågstadiet, på mellanstadiet och i dagsläget arbetar jag i förskoleklass. Jag skulle beskriva dessa tre olika stadier, och de arbetsuppgifter vi har, som väldigt olika.

Skillnaden i arbetsuppgifter i förhållande till den utbildning vi har är trots detta något som jag inte ser som ett problem, framförallt med tanke på de senaste årens lärarutbildningar där behörigheten sträcker sig från förskollärare till de yngre åldrarna upp till årskurs 3. När nu även förskoleklass blir obligatorisk kommer troligtvis tjänsterna att utformas likvärdigt för de pedagoger som arbetar i förskoleklass och för de som arbetar som lärare i klass 1 – 3. På många skolor, däribland min skola, är tjänsterna i förskoleklass lärartjänster med ferietjänst. Rätt behörighet är viktigt för att kunna följa en elevgrupp från förskoleklass till klass 3. Gällande övergång mellan låg-/mellanstadiet behöver du ha rätt ämneskompetensen för att få sätta betyg. Det jag vidare skriver om handlar om övergång mellan förskoleklass till klass 1 – 3 men någon del berör även tankar kring övergångar mellan andra stadier.

Att jag upplever läraryrket som olika beroende på vilket stadie jag arbetar i, med tanke på arbetsuppgifterna, ser jag som en mycket god anledning till att följa elevgruppen. Att ha kunskap och en förståelse för arbetet som görs i de olika åldrarna är viktigt. Vi får en bakgrundsbild och en annan förståelse, vilket hjälper oss i vårt kommande arbete. Förutom alla fördelar med att jag som klass 1 – 3 lärare har möjlighet att lära känna eleverna redan i förskoleklass, att tidigt se vilka styrkor och vilka utmaningar eleverna har, så får jag en helt annan förståelse för vad som tränas i förskoleklass. Jag kan se hur stor skillnaden är för barnen, från den lilla värld de rör sig i på förskolan till den större världen som de möter i skolan.

Jag tänker främst på praktiska och basala behov där barnen i förskoleklass ”tvingas” att bli mer självgående gällande det som de redan tränar på i förskolan, för att sedan kunna klara av skolans struktur. Jag upplever en stor vinst i att ha varit med barnen under deras första skolförberedande skolår. En vinst gällande trygghet för barnen, men såklart även med tanke på mitt huvuduppdrag – att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att klara utbildningens mål.

Oro, för tidig ”skola”?

Ett argument som kommer upp i samtal om att jag som klass 1 – 3 lärare undervisar eleverna redan i förskoleklass är att undervisningen i förskoleklass blir ”för mycket skola”. Ett argument som jag inte riktigt kan förstå. Vad betyder det att det är ”för mycket skola”? Rent bildligt, för att jag ska förstå innebörden, ser jag en klassisk katederundervisning framför mig. En bild av undervisning jag upplever knappt förekommer i dagens skola, framförallt inte i de lägre åldrarna.

Argumentet ”för mycket skola” överskuggas dessutom av de fördelar jag ser i att samma pedagog följer eleverna redan från förskoleklass. Den undervisning som bedrivs i årskurs 1 ska, i min värld, vara en progression utifrån den nivå eleven befinner sig, detta beskrivs även i Lgr11.  Om du följer eleverna från förskoleklass har du i årskurs 1 ett försprång vid skolstart eftersom du redan har kunskap om var den enskilde eleven befinner dig.

Fler fördelar

Föräldrakontakter som du bygger upp för att skapa förtroende tar tid. Här vinner jag tid genom att jag redan etablerat den kontakten. För barnen, och kanske framförallt för vårdnadshavarna, undviks en oro inför skolstart eftersom läraren, eleven och vårdnadshavarna redan har etablerat en kontakt.

Vi som arbetar i skolvärlden pratar mycket om vikten av att ha en röd tråd genom de olika stadierna. Överlämningen från pedagogerna på förskolan till förskoleklasslärarna, och kontakten med pedagogerna på förskolan vid uppföljning efter en tid i förskoleklass, är värdefull. Redan där börjar den röda tråden. Följer du din elevgrupp till klass 1 finns ännu en möjlighet att skapa tydliga röda trådar då du som lärare har full koll på de arbetsområden du gått igenom i din undervisning. Arbetet vid skolstarten i klass 1 tar direkt vid där eleverna befann sig vid skolavslutningen i förskoleklass.  Du har redan kunskapen om vilka utmaningar varje elev har att arbeta vidare med i de olika ämnena. Det minskar en stor del av arbetet med överlämningar mellan pedagoger.

Som lärare ser du tidigt olika behov som finns för enskilda elever. Kartläggningar och andra insatser som behövs blir troligtvis mer kvalitativa då du följer en elevgrupp. Du har tidigt identifierat behoven, påbörjat de insatser som ska göras och elevhälsoteamet behöver inte sätta in ytterligare en ny pedagog i arbetet. Många lärarbyten som drabbar enskilda klasser vittnar överlag om att det sällan gynnar eleverna.

Kvalité

På min skola har vi under flera års tid rättat de nationella proven tillsammans i kollegiet, årskurs 1 – 3 för sig och årskurs 4 – 6 för sig. Förutom en likvärdig bedömning ger det en större kompetens hos pedagogerna då alla får en bra bild över hur kunskaperna mäts. Tidigare har personal i förskoleklass inte deltagit i det arbete, vilket vi nu ska börja med. Det är viktigt att se hur progressionen ser ut för eleverna.

Som jag skrivit tidigare ser läraryrket olika ut beroende på i vilket stadie du arbetar. Därför är även arbetet med att utveckla sambedömning/-rättning av de nationella proven mellan stadiegränserna, låg och mellan, en viktig del. Detta eftersom det då blir tydligt för alla på skolan hur progressionen, utifrån kunskapskraven, mäts för eleverna. En liknande sambedömning av nationella prov mellan mellanstadiet och högstadiet samt högstadiet och gymnasiet skulle kunna vara ett utvecklingsområde, bland annat med tanke på den röda tråden.

Avsluta med en fråga

Det är min starka övertygelse att genom att följa eleverna från förskoleklass till klass 1, och vidare till klass 3, så har vi större förutsättningar till en ökad måluppfyllelse. Kan du se några nackdelar i att följa eleverna från förskoleklass till klass 3?

Laila Bergström, lärare, Västerhejde skola

Kommentera