Performansanalys – ett exempel

Att bedöma andraspråkselevers språkutveckling tar tid men det kan vara mödan värt. En välgjord och noggrant utförd så kallad performansanalys ger svar på hur långt eleven har utvecklat svenska språket och vad undervisningen framöver bör fokusera på. Analysen görs med schematiska tabeller där man bland annat tittar på förekomsten av huvudsatser och bisatser samt hur utbyggda nominalfraserna är. Slutprodukten blir ett slags facit av varje individs språkliga förtjänster och utvecklingsområden. Performansanalysen nedan bygger på Tua Abrahamsson och Pirkko Bergmans (red) bok Tankarna springer före – att bedöma ett andraspråk i utveckling (2016). De schematiska tabellerna redovisas inte här utan endast sista delen av analysen, den mest intressanta.  

Elevtext

Uppgiften gjordes i helklass utan extra stöd av svenska som andraspråkslärare men med kamratrespons innan inlämning till läraren och en skrivtävling om världsarvstaden Visby.  Skribenten i fråga har arabiska som modersmål och har varit i Sverige i fyra år.

Harald och Nora

Det var en gång en stad som hette Visby. Det var en liten och vacker stad med ringmur som är runt den. Där bodde en kille med sin familj i Visborgs slott. Han har en mamma, pappa, syster, bror. killen heter Harald och han är 15 år.

Harald är kär i en fattig tjej. Han tycker synd om henne och vill hjälpa henneoch hennes familj. För hon bor utanför och för att hon har inga bra kläder.

Han brukar se henne på vägen till marknaden. Och vill få reda på hennes namn. En gång så gick han fram till henne började prata. Han fick reda på atthon heter Nora och att hon är 14 år, mobbad, får inge bra mat, inga brakläder, har mamma, pappa och två bröder. Harald tyckte om namnet Nora.

Harald frågade Nora och hennes familj om dom ville bo med dom i slottet. Dom svarade ”Ja, gärna!!”då följde hela familjen med Harald till slottet.

Haralds pappa blev jätte glad för Harald försöker hjälpa fattiga folk.

Efter några dagar så fick Nora gå på hennes jobb, fick nya kläder, fick äta bramat, sen så frågade Harald chans på Nora först blev tillsammans sen giftedom sig och fick barn och bra liv!!sen levde de lyckliga i alla sina dagar!

Kommunikativ och innehållslig kvalitet

Texten är en genretypisk saga med starten Det var en gång och slutmeningen så levde de lyckliga i alla sina dagar. Den är berättad i kronologisk ordning och lätt att förstå då handlingen hela tiden förs framåt av händelser. Sagan har en röd tråd i Noras och Haralds möte och läsaren kan förstå handlingen trots några brister i gemensamma referensramarna med läsaren då hon skriver flickan bor utanför. Gissningsvis menar skribenten att flickan i sagan bor utanför ringmuren och hon tar för givet att läsaren vet att där bodde de fattigaste människorna i det medeltida Visby.

Språklig kvalitet

Texten består i stort av vardagliga kända lexikon och formuleringar. Det rör sig om ord kring kända konkreta företeelser som familj och vardagliga händelser beskrivna med enkla verb och då räcker ordförrådet till trots att det bitvis rör sig om uppradningar av nominalfraser snarare än fungerande meningar: Han fick reda på atthon heter Nora och att hon är 14 år, mobbad, får inge bra mat, inga brakläder, har mamma, pappa och två bröder.

Meningsbyggnaden består till största delen av huvudsatser men några få bisatser förekommer: som hette Visby; som är runt den. Prepositioner används emellanåt: i slottet, på vägen, till marknaden, till henne. Nominalfraserna har i mer än hälften av fallen en framförställd bestämning även om den är repetitiv och brister i variation: hennes familj, hennes jobb, hennes namn, inga brakläder, inge bra mat, inga bra kläder, fattiga folk, en fattig tjej. Efterställd bestämning finns bara i de två bisatserna som inleder berättelsen.

I verbfraserna finns både enkla och sammansatta tempus. Sagan startar i preteritum: Det var en gång en stad som hette Visby men skribenten växlar till ett slags historiskt presens i andra stycket: Harald är kär i en fattig tjej för att sedan skifta tillbaka till preteritum ett par meningar längre ner: En gång så gick han fram till henne började prata. Sedan fortsätter och avslutas sagan i preteritum med ett undantag: Haralds pappa blev jätte glad för Harald försöker hjälpa fattiga folk där två tempus blandas i samma mening men det fungerar och stör inte förståelsen eller den röda tråden. Bristen på variation i verbanvändningen gör att vissa meningar blir tjatiga: Efter några dagar så fick Nora gå på hennes jobb, fick nya kläder, fick äta bramat…Överanvändning av kända ord beror på det begränsade ordförrådet, ordklassen vardagliga verb dominerar ihop med enkla konkreta substantiv (Abrahamsson/Bergman, 2016:37). Adverbial används bara vid enstaka meningar vilket gör att texten saknar beskrivningar som skulle kunna levandegöra berättelsen mer (Abrahamsson/Bergman, 2016:47).

Några idiomatiska uttryck finns med och ramar in sagan: Det var en gång en och sen levde de lyckliga i alla sina dagar! Skribenten använder redan kända markörer för att skapa rätt genre. Cele-Murcia lyfter fram fraskompetensen, det vill säga färdiga formuleringar som andraspråkselever kan lära sig och sedan använda i rätt sammanhang. Dessa är mycket användbara och ska gärna uppmärksammas explicit i utvecklingen av ett andraspråk (Olofsson/Sjöqvist i Hyltenstam/Lidberg, 2013:695). Skribenten får i den kända frasen till och med rätt subjektsform i ordet de vilket i övrig text skrivs med det dialektala dom.

Kommunikationsstrategier

Det är känt att eleven sätter stort värde i att vara duktig och korrekt. Det märks i texten att hen inte vågar eller vill chansa på att använda synonymer eller inte helt kända ord med risk för att göra fel. Huvudsatserna fungerar relativt väl och de gånger det inte fungerar att variera sig skriver hen ett kommatecken och radar upp information för att komma framåt i berättelsen.

Förtjänster

Texten är lätt att följa mycket tack vare sagans struktur i starten och slutet och den röda tråden med få huvudpersoner och händelser. Eleven följer uppgiftsbeskrivningen och har med staden Visby som bas för händelserna och även Visborgs slott som var betydelsefullt på den tiden. Hen krånglar inte in sig i svåra formuleringar utan är mån om att kommunikationen ska fungera och att läsaren ska förstå.

Närmast i tur att utveckla

Eleven behöver utveckla ordförrådet vilket de enkla och upprepande nominalfraserna vittnar om. Hen behöver fler ord och synonymer för att kunna utveckla karaktärer, miljö och händelser på ett mer varierat och uttrycksfullt sätt. Vad gäller meningsbyggnaden behövs träning i samordnande och underordnande konnektorer vilket kan utvecklas genom att öka inflödet av korrekta formuleringar och visa på mönster. Skiljetecken, stor bokstav och punkt behöver automatiseras och tränas på. I övrigt behöver eleven få hjälp med att bygga självförtroende kring språk och språkutveckling och uppmanas att våga chansa i sin språkanvändning.

Anette Hölttä, lärare i svenska som andraspråk, svenska och spanska på Solbergaskolan

 

Referenser

Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (red.) (2016). Tankarna springer före – att bedöma ett andraspråk i utveckling: Stockholm: HLS förlag.

Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle Lund: Studentlitteratur.

Exempel på en schematisk tabell i performansanalys