Legostaden ”Sandstad”, del 1

– ”Har jag betalat min skatt denna vecka?” ” Har jag lämnat in mitt bygglov?” Får jag höra många gånger dagligen från elever på fritidshemmet i Sanda. ”Vad nu?” tänker många av er direkt.

Aktiviteten heter Legostaden-Sandstad. En aktivitet där eleverna får lära sig ekonomi, entreprenörskap, samarbete, samhällskunskap och demokratiska processer på ett lekfullt och pedagogiskt sätt genom att bygga en stad i Lego. Detta inlägg är första delen i en serie utav inlägg som kommer att förklara mer om aktiviteten.

Legostad som koncept har funnits i ett par år på olika fritidshem runt om i Sverige. Men det genomförs på många olika sätt. Ingen stad är sig lik. Det vet jag själv sen jag började med aktiviteten när jag jobbade i skola på Öland för några år sedan. Sen dess har konceptet utvecklats utifrån att man prövar sig fram. Man hittar nya idéer och vägar att gå för varje år man genomför aktiviteten. Som pedagog gäller det att vara uppmärksam på vad som händer ute i vårt egna samhälle. Finns det något som man kan använda sig utav i legostaden?

Tanken med legostaden är att eleverna ska kunna lära sig hur ett samhälle fungerar på ett lekfullt och pedagogiskt sätt. Vad behövs för ett samhälle ska fungera? Vilket serviceutbud måste finnas för att människor ska må bra och känna sig trygga? Vad ska man kunna göra för att klara sig i ett samhälle? Om jag vill köpa något, hur ska jag då göra för att få pengar till att köpa det?

När man börjar planerar ett sådan stor aktivitet som legostaden blir måste man vara noga med att fundera kring syftet med aktiviteten samt hur länge aktiviteten ska hålla på. Vad för typ av sidoaktiviteter kan uppstå och som man vill ska uppstå? Vad för typ av lagar och regler ska man ha i staden? Vem och hur ska staden styras?

I vår stad planerade vi att det skulle finnas en borgmästare samt politiker (personalen) till en början. Sedan är planen att vi ska ha demokratiska val där eleverna väljs in till stadsrådet där de får vara med att påverka stadens utbyggnad och framtid. Det är viktigt att så många som möjligt ur personal är mer eller mindre insatta i projektet för att kunna hjälpa eleverna i aktiviteten samt utveckla rollspelen i staden.

Vi började med legostaden i mars (2018). Något slutdatum satte vi aldrig då vi insåg väldigt snabbt att aktiviteten skulle pågå länge. Elevantalet på fritids ökade markant när projektet drog igång och att fler och fler elever ville ansluta sig till projektet.

En planering gjordes utifrån det material vi hade att tillgå för att genomföra staden. Vi insåg rätt snabbt att mer lego behövdes köpa in för att så många elever som möjligt skulle få en tomt att bygga ett hus på. Vi köpte även in figurer så att varje elev skulle få vara en figur i staden och kunna ha möjlighet att rollspela i staden. Vi lade ut plattor och vägar för att sedan dela in dem i tomter. Varje tomt fick ett nummer samt ett pris som eleverna sedan fick köpa.

För att eleverna skulle kunna ha möjlighet att köpa en tomt och börja bygga sitt hus var vi tvungna att göra ett banksystem, ett bidragssystem, samt ett skattesystem. Detta gjorde vi genom att skapa ett Excel- dokument. Där för man in namnet på eleven, hur mycket lego-dollar (vilket vår fiktiva valuta i staden heter) som eleven har på banken, vilket yrke eleven har, vilken tomt eleven äger, samt om eleven betalat sin skatt varje vecka. Det är ett heltidsjobb för personalen som har hand om banken.

När banksystemet var strukturerat gick vi vidare med att förbereda bygglovslappar. Eleverna kan inte bygga på tomterna hur som helst. De måste lämna in ett bygglov beroende på vad de ska använda tomten till. Vi skapade en bygglovslapp för bostadshus och en lapp för affärsverksamhet. Vi skapade olika kostnader för bostad och affär. Det var billigare att ansöka om bygglov för bostad än för affär. På lappen skall eleverna skriva sitt namn och vilket tomtnummer de ska bygga på. Nedanför i en ruta fick de rita hur de tänker sig att huset skall se ut. Sedan lämnar de in lappen till någon vuxen som ger ett ok för byggnaden.

Själva byggnationen var sedan gratis. De hade fri tillgång till byggklossar för att kunna göra sina fantastiska hus.

När dagen för invigningen äntligen kom, satte vi upp ett blågult band längs med staden som borgmästaren sedan ska klippa. Efter en liten kort invigningsceremoni började vi lotta ut i vilken ordning eleverna skulle få välja tomt och legogubbe. Eftersom alla tomter inte var lika stora så var de största (och dyraste tomterna) mest eftertraktade. Utlottning för turordning ansåg vi vara det rättvisaste. Eleverna skötte det hela jättebra och applåderade för var och en som kom på tur för att köpa tomt och fixa sin personliga legogubbe. När eleverna tog en legogubbe så fick de en liten lapp med namn som de fick sätta på sin gubbe för att de själva och sina kompisar skulle känna igen dem. Därefter fick de ett bidrag från banken på 1000 lego-dollar. En tomt kunde kosta från 200-800 lego-dollar.

När väl alla hade fått varsin gubbe, bidrag och köpt tomt så var aktiviteten i full gång. Några elever började direkt med att skapa affärsverksamheter i staden. Bilförsäljare, möbelbutiker, bagare osv. Kan säga att bilförsäljarna och möbelförsäljarna tjänade mycket pengar de första dagarna. Alla ville ha en bil i staden och möbler till sina hus.

I nästa artikel kommer jag beskriva lite mer om hur staden växer fram, problem som uppstår, lösningar som hittas, anda aktiviteter som skapas utifrån händelser i staden.

Mikael Ringkvist, Fritidspedagog, Sanda skola