Fyra begrepp om bedömning

När jag var i Australien deltog jag i en konferens gällande bedömning och lärde mig om fyra begrepp – The Formative Learning CycleVisible LearningFeedforward och Learning progressions – som jag tror att vi skulle kunna ha nytta av här i Sverige.

Snart väntar det långa ledigheten som alla längtar efter, både elever och lärare. Den välbehövliga och lugna avkopplingen efter intensiva veckor med betygssättning och bedömning av elevernas arbeten och summeringen av detta läsår. Det är just det som det här blogginlägget kommer att handla om, nämligen bedömning.

The formative learning cycle, visible learning, feedforward och learning progressions

Fyra viktiga aspekter av bedömning kommer att tas upp: The Formative Learning Cycle, Visible Learning, Feedforward och Learning Progressions. En del begrepp är säkert redan kända för många, andra är kanske nya. Förhoppningsvis kan dessa leda till nya tankar och möjligheten till att reflektera och tänka nytt om hur vi jobbar med bedömning i skolan.

Under min tid i Australien hade jag förmånen att delta på en konferens i Sydney som handlade om differentierad bedömning. Konferensen Ignite the Spark, Fuel the Fire: Differentiating Assessment var en kollaboration mellan The University of New South Wales (UNSW) och ”Skolverket” (NSW Government Education). Föreläsningar tog upp det senaste från forskningen och det som använts i Australien just nu, vilket jag fann spännande att jämföra med vårt arbetssätt i Sverige.

Men vad betyder differentierad bedömning? Enligt Dr Manoj Chandra Handas föreläsning ”Differentiated Assessment: How to Assess the Learning Potential of Every Student” visade tydligt den väg vi behöver ta för att skapa en stöttande inlärningskultur bland eleverna. Vi behöver skifta fokus från betyg till utveckling och meningsfullt lärande. Vi behöver uppmana eleverna att fortsätta lärandet genom att fokusera på feedback som ett första steg i arbetet med formativ bedömning, och inte som en sista del eller som en summativ bedömning. Även om vi i Sverige är bra på att se hela processen är det lätt att vi hamnar just där, i det summativa istället för det formativa, när slutdatumet för betygen närmar sig. Man granskar prov och ger en slutlig bedömning eller ger återkoppling som reflekterar ett axplock av prestationer istället för hela progressionen i ämnet.

The formative learning cycle

Mitt försteläraruppdrag handlar om att driva ett språkinriktat arbetssätt med modersmålslärarna som har svenska som ett gemensamt arbetsspråk. Det är ingen lärare som har undgått begreppet kollegialt lärande och detta framträdde som en framgångsrik modell. Jay-Marie Blue presenterade sitt arbete med att tydliggöra mål och betygskriterier med lärare ämnesvis under det kollegiala lärandet. Här lärde jag mig hur viktigt det är att lärarna ger eleverna självbedömningar att göra innan man börjar ett kursmoment (som vi är väldigt bra på i Sverige) men även efteråt. Flera olika sätt visades från matriser om VÖL (V = Vet, Ö = Önskar veta, L = Lärt mig) till egna undersökningar. Detta kallas The Formative Learning Cycle och fokuserar på elevperspektivet med tre frågeställningar: 1. Vart är jag på väg? 2. Vart är jag nu? 3. Hur kan jag minska gapet? Kom ihåg att detta är fortfarande viktigt efter avslutade moment som en del i Feedforward inför fortsatt planering av lärandet!

Visible learning

John Hattie (2013) från Nya Zeeland skriver om vikten av feedback i Visible Learning och har under en längre tid diskuterats i svensk skola med vad som ses vara “…världens största forskningsöversikt om vad som påverkar elevers studieresultat” (Håkansson, 2011, s. 3). Jan Håkansson är universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Växjö och har presenterat resultaten och analyserna av Hatties studie på ett enkelt sätt i en rapport för Sveriges kommuner och landsting. Rapporten kan laddas ner på nätet om ni vill veta mer, länk finns i slutet av inlägget.

Feedforward

Konferensen tog ett steg längre från Hatties feedback och här framkom även feedforward, det vill säga lärare- och elevreflektion kring arbetet framåt som nämndes tidigare i inlägget. Här pratade man om ett paradigmskifte, en förändring av världsbilden/tankesystemet, från en kultur av att rapportera lärande (där vi oftast befinner oss) till en kultur av att stödja lärande. Dessa koncept illustreras nedan i tabellen:

(En kultur av att rapportera lärande)

(En kultur av att stödja lärande)

The fear of receiving a bad grade motivates students.

(Rädslan att få ett dåligt betyg motiverar eleverna.)

The satisfaction of making real progress towards meaningful outcomes motivates students.

(Tillfredsställelsen att göra verkliga framsteg mot meningsfulla mål motiverar elever.)

Students are embarrased when they struggle to learn a new concept.

(Elever skäms när de kämpar med att lära sig nya koncept.)

Students are convinced that struggles to learn new concepts are nothing more than challenges to conquer.

(Elever är övertygade att kampen om att lära sig nya koncept är inget annat än utmaningar att överbrygga.)

Students seek feedback that the classroom teacher delivers as the final word on their performance.

(Elever söker återkoppling från klassläraren som har det sista ordet i elevernas prestationer.)

Students seek feedback, which they actively seek out on their own, as a starting point for new learning.

(Elever söker återkoppling, som de aktivt söker själva som en startpunkt för nytt lärande.)

Learning progressions

Det sista begreppet som lyftes på konferensen var Learning Progressions som också används i Australien som ett sätt att visa elevernas utveckling på individuell nivå. Vad jag förstår så förekommer Learning Progressions mest på låg- och mellanstadiet. Man liknar hur barn växer i olika takter med hur utveckling sker i olika skolämnen och att det är väldigt individuellt hur långt alla har kommit vid samma tidpunkt på läsåret. Här finns en ny film från Penthurst West Public School om vad Learning Progressions är och hur dessa kan användas i grundskolan:

Sammanfattningsvis så finns det en hel del att lära från Australien. De fyra begreppen om bedömning som detta blogginlägg har handlat om är The Formative Learning Cycle, Visible Learning, Feedforward och Learning Progressions. Vilka som passar in i den svenska skolan vet ni som jobbar med barn och ungdomar. Använd det ni tycker är spännande och relevant för just dig och dina elever. Nu väntar långa lediga dagar och sommarlovet!

Megan Johansson, Förstelärare, Modersmålsenheten

 

Referenser

Synligt lärande – Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat, Jan Håkansson (2011)

A vision for student learning