Erfarenheter av hur specialpedagogik används i Australien

Mina första dagar som vikarie på Moss Vale High School i New South Wales (NSW) var riktiga dé ja vú-upplevelser. När skolan sedan fick reda på att jag har en speciallärarutbildning också så blev det specialpedagogik för hela slanten. Man har nämligen samma problem där som här i Sverige – ont om speciallärare.

NSW så integrerar man elever med särskilda behov så mycket som möjligt. Det finns inte särskola på samma sätt som i Sverige, utan eleverna går i den vanliga skolan, fast med mycket stöd, ibland med två assistenter. Eleverna har ett hemklassrum som ligger centralt i skolan och där dagen börjar med planering och genomgång som består av vilka elever som ska gå i vilka klasser. Exempelvis; en elev som har autismspektrumtillstånd går till en matematikklass för årskurs 10 (motsvarar årskurs 1 på gymnasiet) men det är också den enda kursen som den eleven har i en klass utanför hemklassrummet.

Några elever går till andra klasser för andra ämnen. Vissa elever lämnar aldrig hemklassrummet utan har all undervisning där i olika ämnen, och det är lärarna som kommer dit. Det intressanta här är att man har en differentierad läroplan. I de fall eleverna inte klarar av den satta läroplanen så växlar man över till en annan som kallas för ”Life Skills”, som finns inom alla basämnen.

Eftersom vissa elever bedöms utifrån en annan läroplan innebär det att fler elever lyckas nå målen i skolan, det är målen som är differentierade och anpassade efter elevernas bästa förmåga och inte eleven som sätts upp för ett misslyckande i skolan. Den här modellen är utmärkt för svaga elever som hamnar precis över särskolans intagningsnivåer men kämpar med kraven från gymnasiets läroplan i en eller flera ämnen.

Vidare finns det möjlighet för lärarna att tillämpa differentierad bedömning i en och samma klass och tillsammans med vårdnadshavare och skolledning så bestämmer man vilken läroplan individer följer. Det skapar en acceptans bland eleverna som vänjer sig vid en tidig ålder att alla är olika på riktigt och gör det bästa man kan i skolan utifrån individuella förutsättningar. Ett rättvist bemötande med stöd från speciallärarna ute i klassrummen.

Det finns många fördelar med att integrera eleverna med särskilda behov så mycket som möjligt. En är att dessa elever känner sig mer delaktig i skolan än om de var i en särskild skola. En annan är att de elever som inte har särskilda behov får både se och inse att dessa människor är en del av samhället som alla andra – och har lika värde. En nackdel kan vara att man som klassrumslärare känner sig otillräcklig när det gäller att möta elevens behov på ett adekvat sätt. Här jobbar man mycket med att fortbilda klassrumslärarna. Givetvis är stödpersonal och assistenter också en viktig aspekt i integrationen och det satsas mycket på att flera vuxna människor finns i klassrummen.

Specialpedagogik i Australien innebär också att man tar hand om de särbegåvade eleverna också. Det är inte ofta man tar ut dessa ur klassrummet, men man försöker här fortbilda klassrumslärarna i att hitta, för eleven, utmanande arbetsuppgifter och arbetssätt.

På Wisbygymnasiet har vi också en väl utbyggd specialpedagogisk verksamhet baserad på våra förutsättningar. Fokus i år har varit att förbättra överlämningarna från högstadiet till gymnasiet – allt för att ge de elever som har extra behov samma förutsättningar som alla andra elever. Det finns också en bemannad studio där elever kan komma vid behov och få den individuella hjälp som behövs för att eleven ska ges förutsättningar för att klara av kursmålen. Sedan finns också specialpedagoger och speciallärare som ger stöd i olika former.

Avslutningsvis så är det intressant att se hur olika skolkulturer gör för att hjälpa de elever som har särskilda behov. I grund och botten arbetar vi mot samma mål, fast på olika sätt.

Samuel Johansson, speciallärare/pedagog, Wisbygymnasiet

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.