Ska man arbeta digitalt i ett praktiskt ämne?

Det finns många goda exempel på hur man kan arbeta med digitala hjälpmedel och verktyg i ett praktiskt ämne. Dock finns det också ett motstånd och en kluvenhet kring digitalisering av praktiska ämnen.

När man säger hem- och konsumentkunskap, tänker många ”steka pannkakor och diska”. Ämnet hade från början ett fokus mestadels på matlagning, bakning, städning och tvätt. Dagens hem- och konsumentkunskap innehåller mycket mer teori än förr, med fokus på hälsa, miljö och ekonomi. Hur ska man arbeta för att hinna med allt, på den korta tid man har i ämnet? Det krävs att man väver in teorin i det praktiska arbetet på ett smidigt sätt, men att förena teori och praktik kan vara svårt. Tidigare var det inte så enkelt att jobba med digitala verktyg i hem- och konsumentkunskap, ex. ville man lära eleverna näringsberäkning, var man tvungen att boka en datorsal och att kombinera detta med praktik blev svårt. Då eleverna fick sina iPads, öppnades nya dörrar till en mer modern och spännande undervisning.

Hur kan man använda iPaden i hemkunskapsundervisningen?

IPaden är ett bra redskap i köket, jag ger mina elever recepten digitalt via Showbie, som är ett digitalt klassrum. Genom att ge eleverna recepten digitalt, finns även en möjlighet till anpassning för de elever som har ex. läs- och skrivsvårigheter. De kan förstora texten, få texten uppläst och de kan pricka av vilka saker de är färdiga med.

På recepten skriver jag även dagens teoretiska uppgifter, det blir tydligt för eleverna vad som ska göras, när alla uppgifter finns samlade i ett dokument. I Showbie publicerar jag alla mina uppgifter och eleverna skickar sedan in sina arbeten i form av bilder, filmer eller texter. Här kan jag sedan som pedagog ge respons på elevernas arbeten så att både elev och vårdnadshavare kan se. Man kan se Showbie som en ersättning av den mer traditionellt använda loggboken, där eleverna reflekterar över vad de lärt sig.

Vilken sorts uppgifter kan man lösa digitalt?

Prisberäkning av en maträtt är ett exempel på en uppgift man med fördel kan lösa digitalt. Man har tidigare löst denna uppgift genom att titta i ett häfte med priser på olika livsmedel. Detta häfte blir lätt inaktuellt och utbudet av olika varor i häftet är litet. Nu finns möjligheten att lösa denna uppgift via nätet, då många butiker har näthandel och prislistor man kan använda. Här spar man även på resurserna eftersom prislistorna på nätet är gratis.

Även arbetet med näringsläran har blivit enklare och roligare, det finns mycket bra och aktuellt material på Livsmedelsverkets webbplats. De har livsmedelsdatabasen och matvanekollen som är två bra digitala verktyg för beräkning av näringsämnen och kostplanering. Det är enkla och lättbegripliga verktyg som ger en god överblick och en hjälp då man ska diskutera vilka näringsämnen en rätt innehåller.

I arbetet med miljö och miljömärkning finns många bra filmer, test och digitala övningar på sidor som WWF och Naturskyddsföreningen. Eleverna kan med hjälp av sin iPad göra dessa enkla och roliga övningar.

Kritik mot digitalisering av hemkunskapsundervisningen?

Det finns lärare som är kritiska till att digitalisera de praktiska ämnena, motståndet kan bottna i dels okunskap kring de möjligheter som finns med att arbeta digitalt, dels en ovilja i att ändra sitt arbetssätt. Man vill värna om hantverket och sätter mer värde vid det praktiska än de teoretiska delarna i ämnet. Många lärare präglas starkt då de går sin utbildning och har sedan svårt att anpassa sig till aktuell forskning och nya läroplaner. Man gör som man alltid har gjort för att det är enkelt och det är tryggt.

Hemkunskapssalen i Roma, foto: Sofie Freiman

 

Varför ska man jobba mer digitalt?

Jag tycker att eleverna blir mer engagerade i undervisningen, då den är mer digital. Kanske är det så att eleverna tycker att uppgifterna ser mer inbjudande ut på paddan än en trist papperskopia men även att de uppskattar att de får skriva på paddan. Detta kan liknas vid hur det är då eleverna väljer bok efter hur framsidan ser ut, är den trist så ratar eleverna boken.

Till en början är det mycket jobb med att göra alla uppgifter men det har man tillbaka, när man ser att eleverna hänger med och blir mer engagerade i undervisningen. Jag upplever att mina elever har blivit mycket mer engagerade och intresserade även av teoriuppgifterna nu, än då jag arbetade mer traditionellt. Jag ser också att elever med olika svårigheter har lyckats bättre med denna undervisning än tidigare.

Jag ser många fördelar med detta arbetssätt; innehållet i undervisningen tenderar att bli mer aktuellt, omkostnader för material som skrivböcker och arbetsböcker sjunker, anpassningar och tydlighet ökar chanserna för att fler elever ska lyckas och det blir roligare att undervisa då eleverna är mer engagerade.

Hur det än är så handlar allt om att hitta sin egen stil och ett arbetssätt som passar en själv, kanske kan jag inspirera någon eller så blir jag ratad.

Sofie Freiman, förstelärare i hem- och konsumentkunskap, Romaskolan

 

Referenser

Livsmedelsverkets webbplats

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.