Läs högt och lyssna aktivt! (del 1)

Jag läser högt för eleverna och jag gör det för att få syn på deras lärande. Det ska inte vara bekvämt för lyssnaren att låta tankarna segla iväg, bli akterseglad och rätt vad det är vakna upp och befinna sig på bråddjupt vatten där hen inte bottnar. Under åren har jag testat olika aktiviteter för att istället aktivera lyssnaren och inte låta läsningen bli till en aura av myspys med tända ljus i början eller slutet av dagen när de är trötta.

Under Kut-dagen i september föreläste Jenny på Wendes, och jag tänkte att hennes Byggettor hade haft en himla tur som kanske för första gången i sina liv tvingades in i upplevelse-läsning i gott sällskap. Lite sent kan tyckas och lika tragiskt som glädjande är att läraren verkligen är den som gör skillnad i klassrummet.

Forskningen påvisar att högläsning är ett viktigt verktyg för att utveckla elevernas språk vilket torde betyda att högläsning måste vara aktiva lektioner. En av frågorna jag har ställt mig under åren är när en elev kan sitta passiv under mina lektioner, utan att jag vet om det och föga förvånande blir svaret just ”Högläsningen”. Visst kan de skriva om boken efteråt men det är då det och lyssnaren som inte varit med har gått förlorad för länge sen.

Vilka sätt använder du för att både stötta och synliggöra elevernas läsning?

Så här gör jag för att aktivera lyssnandet, stötta och få syn på lärandet under själva högläsningen:

  • Använd Whiteboard.fi online, inget konto behövs, skapa ett klassrum, lämna ut koden till ”klassrummet” alltså skrivytan.
  • Ställe frågor på raden, mellan och bortom eller be dem samla verb, hitta känslo-ord, samla på sig snygga formulering författaren använde eller..ja, ni fattar!
  • Eleverna skriver direkt på sin enhet och du kan sen antingen lägga upp en elevs svar eller dra pinnar och låta några svara. (nu har vi 1:1 men låt inte det hindra, det går att dela iPad, det gjorde jag innan)

Innan läsningen sa jag ”Jag kommer att läsa en ‘hint’, en ledtråd från författaren kring en central och återkommande del i boken. Något som berör och som kan kännas starkt. När du tror du vet svaret använder du den här koden och går in och skriver hur du kan veta det”. Vilken ledtråd fick du? Redan nu vet de att jag förväntar mig att de ska vara aktiva lyssnare – och vilka lyssnare sen!

I åk 5 läser jag nu Brorsan är kung av Jenny Jägerfeldt – här framkom att huvudpersonen blir varm och nervös av samma kön. Under läsningen fylldes plattorna vartefter. Jag såg direkt när någon gick bet och kunde sen sammanfatta genom att få tillfälle att lyfta den exakta formuleringen som en elev fått ner. Det var inte målet med uppgiften men extra roligt då den här eleven sällan vill prata inför de andra.

När jag sen fortsatte läsa och de skulle lyssna efter nästa ledtråd i samma ämne blev det tydligt att högläsningen var aktiv. Lätt framåtlutade mot skrivytan och på helspänn skrev sen alla ner nästa ledtråd då den kom. En del tittade sig omkring för att förvissa sig om att alla andra också fattat eller att hen förstått rätt själv.

Tredje uppgiften var att sätta sig in i personens situation och tvingas välja på två dåliga alternativ, precis som huvudpersonen Måns, samt motivera sitt val. Återigen, alla skrev och fick sen dela motivering med bänkkompisen. Jag lyssnade in och lyfte sen motiveringar som bara ytterst få hade nämnt. På så sätt breddades aspekterna och det blev lika mycket etiska samtal som lässtrategier.

Jag kan inte se något skäl till att inte fortsätta jobba så här. Det engagerar och gör eleverna till aktiva lyssnare. Läraren hinner få syn på var i läsförståelsen de befinner sig och det avbrott som blir gör att de navigerar rätt igen om de nu seglat ut på för djupt vatten medan jag högläser.

Arbetssättet relaterar till nedanstående kunskapskrav: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt.

Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.

I del 2 skriver jag om delade dokument vid högläsning också för att aktivera lyssnaren och för att det är förbaskat roligt!

Pernilla Mattsson, svensk- och SO-lärare, Solbergaskolan

 

Referenser

Jenny på Wendes

Whiteboard.fi

Läs högt och lyssna aktivt! (del 1) på Solbergakollegor

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.