Legostaden ”Sandstad”, del 2

I första artikeln fick ni följa hur planeringen och starten utav legostaden “Sandstad” på Sanda fritidshem gick till. Nu när hösten är här och vi har haft tid att reflektera över projektet passar jag på att skriva mer om hur det gick för oss i Sandstad. Hur tänkte eleverna under projektets gång? Vad för typ av samtal möttes vi av under projektet och fanns det några hinder?

Våren 2018 började vi som sagt med legostaden. Alla elever som ville vara med fick ett bidrag med den fiktiva valutan ”legodollar” samt välja en legogubbe som de skulle vara i legostaden. Bidraget låg på 1000 legodollar. En vanlig tomt kostade mellan 200 – 300 legodollar. Sedan fanns det större tomter på 700 – 1000 legodollar. Vissa av eleverna hade innan invigningen beslutat att samarbeta för att kunna köpa de större tomterna för att bo och driva företag tillsammans.

Den första veckan var väldigt intensivt för oss pedagoger som höll i projektet. Någon av oss pedagoger skötte självaste banken. Till den pedagogen kunde eleverna vända sig till för att se hur mycket pengar de hade på kontot, de kunde göra insättningar och uttag samt meddela banken när de ville betala in skatt som skulle betalas in varje vecka. Vi började med en lista gjord i Excel, utskriven på papper. Där skrev vi upp namn, tomtnummer, sysselsättning, inkomst och om de betalat skatt.

En av pedagogerna (jag själv) var borgmästaren i staden (man kan se borgmästarens roll som en spelledare i ett stort rollspel). Borgmästarens uppgift är att se till att det skedde händelser i staden som eleverna kunde vara delaktiga i. Borgmästaren såg även till att de fanns olika kommunala arbeten för eleverna att kunna jobba inom. Vi valde att ha med samhällsfunktioner såsom räddningstjänst, polis, sjukvård, renhållning och skola. Samhällsfunktioner som är lätta för eleverna att förstå och jobba som i staden. Borgmästaren såg även till att hålla stadsråd med medborgarna (eleverna) där medborgarna kunde komma med förslag på vad som kunde ske och byggas i staden.

Men hur skulle eleverna få inkomst för att kunna betala skatt och för att investera i olika projekt i staden? Förutom att de kunde söka jobb i de kommunala verksamheterna i staden så hade de möjlighet att driva egna företag, eller få ett veckobidrag under tiden som de letade jobb eller försökte komma på hur de skulle få in en stabil inkomst.

För att bygga hus eller driva företag så var de tvungna att söka bygglov. Det fanns ett bygglov för bostadshus och ett bygglov för att bygga och driva en affärsverksamhet. Det var viktigt att ha rätt bygglov för sin tomt för att inte riskera att betala vite. På bygglovslapparna fick de skriva in vilket tomtnummer de hade, vad de heter samt rita på ett ungefär hur byggnaden de tänkte bygga skulle se ut. Sedan skulle någon utav oss pedagoger godkänna bygglovet för att bygget skulle kunna starta.

Mikael Ringkvist, fritidspedagog, Sanda skola

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.