Ovanligt att samordna specialpedagoger

På Gotland är det från 2016 ett försteläraruppdrag att samordna det specialpedagogiska nätverket på ön. Det är inte så vanligt i Sveriges kommuner att specialpedagoger har fått uppdrag som förstelärare, enligt tidningen Specialpedagogik. Därför skrev de för ca 1 år sedan en artikel om mitt uppdrag. 

Sedan höstterminen 2018 är uppdraget förlängt fram till 2020. Vi har våra träffar i det Specialpedagogiska nätverket en gång i månaden under läsåret och det pågår utvecklingsarbete inom specialpedagogik på flera olika områden. Våra uppdrag i nätverket utgår från en mycket tydlig styrkedja och det är verksamhetscheferna som tillsammans med förstelärare styr utvecklingsområdena. Nätverksträffarna är välbesökta och var och en som deltar bidrar med att fylla träffarna med viktiga frågor och innehåll. Denna text kommer nu att ge er en kort presentation av arbetet som pågår i dagsläget i det Specialpedagogiska nätverket.

Det arbete som nämns i artikeln är att revidera och följa upp planer för screening av kunskaper i svenska och matematik. I den gruppen pågår nu ett utvecklingsområde att kartlägga hur screeningresultat följs upp. Samtal som förs är t ex: Kan vi skapa årshjul över hur analysarbetet kan gå till? Sammanställning av resultat, återkoppling till klasslärare på gruppnivå. Analys på linjenivå, det är intressant att jämföra skolornas resultat och vad det beror på? Förskoleklassens nya material från Skolverket, den screeningen är mer som ett arbetsmaterial kan det behövas stöttning kring materialet?

Dessa frågor diskuteras i nätverkets arbetsgrupper

Nya Rön

  • Arbete pågår kring ”Tillgänglig lärmiljö” då Annika Nyström Karlsson, som är projektledare för det kompetensutvecklingsprojektet, blivit ett tillskott i gruppen. Tillgänglighet även då det gäller Föräldrasamverkan. Hur möter vi dagens föräldrar och elever?
  • All personal på hela enheten och elevens hela dag måste vara med.
  • Kompetensutvecklingsdag för alla i likhet med KUT-dagen om digitalisering är exempel på vad som diskuterats.

Övergångar

  • Hur skapar vi likvärdighet då det gäller övergångar inom samtliga stadier över hela ön? Vi har kommit olika långt på de olika linjerna med det här arbetet.
  • Samråd behövs i skolområdena med förskolechefer och rektorer för att kunna utarbeta gemensamma dokument. Skolverkets blanketter – används de överallt?

Pedagogisk utredning

  • Har arbetat med att göra ett nytt dokument för pedagogisk kartläggning/utredning. Den är nu klar och ska användas regionalt. Nu jobbar gruppen med att utveckla vad som händer före pedagogisk utredning? Extra anpassningar, hur ser det arbetet ut, vad behöver vi utveckla?
  • En regional rutin – handlingsplan – kring dokumentation av extra anpassningar och utvärderingar av dem med målet att anpassningarna är en naturlig del i undervisningen. Hur ofta ska de utvärderas? Vem ansvarar för att utvärderingen görs? I vilket forum görs utvärderingen? På klasskonferenser? Då följer nästa fråga: vad är det för förväntningar på klasskonferenserna? Vad förväntas lärarna förbereda?
  • Riktlinjer för Individuell UtvecklingsPlan (IUP) på Schoolsoft – där ElevAkten (EA) dokumenteras.

Förskolan

  • Har under höstens träffar diskuterat särskola och förskoleklass. När förskoleklass nu blir obligatoriskt och särskolan inte kommer att ha någon förskoleklass – kompletterande förskoleklass från och med nästa höst – hur kommer det att fungera i praktiken? Ska de barn som berörs börja i vanlig förskoleklass eller vara kvar på förskola ett extra år och sen in i årskur 1 på särskolan?
  • Den Pedagogiska kartläggningen har gjorts färdig och studiebesök på Törnekvior planeras.
  • Dokumentet ”Utvecklingssamtal i förskolan” diskuterades och tankar kom upp att det är viktigt att tänka på barnets röst. Framåt vill vi läsa och diskutera den nya reviderade läroplanen ur ett specialpedagogiskt perspektiv.

Samverkan för barn som behöver

  • Arbetar med rutiner för ”samverkan mellan grundskola och habiliteringen”. Arbetsmöte med Barn- och ElevHälsan (BEH) angående ärendegång innan remiss till Barn- och UngdomsPsykiatrin (BUP). Samverkansmöten med sjukvården. Diskussion kring samverkan med Socialtjänsten. Hur fungerar informationen från BarnSam/Barnnätverket?

Dessutom pågår ett arbete kring att främja skolnärvaro där fokus varit att revidera och uppdatera närvaroplanen.

I vår kommer vi att starta ett utvecklingsarbete i den kollegiala lärandets anda och utveckla oss inom tolkning av Logos-tester.

Som det står i artikeln som jag hänvisar till är det ett väldigt stimulerande försteläraruppdrag att få samordna det specialpedagogiska nätverket på ön. Det är min övertygelse att vårt arbete i nätverket ökar möjligheten för likvärdighet och gör skolvardagen så bra som möjligt för så många som möjligt över hela Gotland.

Monica Norström, samordnare för ”specialpedagogiska nätverket”, Lyckåkerskolan

 

Referenser

”Många kommuner står utan specialpedagog som förstelärare” i tidningen Specialpedagogik