Att lära genom problemlösning

En stor del av min undervisning i matematik bygger på problemlösning. Som jag ser det är det av stor vikt att elever förbereds för en framtid utanför skolan där de kommer använda sig av matematik när de löser olika utmanande problem livet genom.

Därför har jag skapat en lathund (se nedan) som skall ge eleverna en trygghet när de arbetar. Mycket fokus ligger på att ge förutsättningar att lösa problem på olika sätt. En tanke är att ett problem som kan anses vara lätt istället ger möjlighet att diskutera lösningsalternativ.

Jag har i mitt uppdrag börjat dela ut månadsproblem som jag hoppas skall skapa ett kollegialt nätverk där vi på sikt kan diskutera svar inte bara i klassrummet utan över skolgränserna. På min UAF-sida finns det filer där du kan hitta skolverkets problemlösningsbank samt min ”lathund”. Alla nivåer finns från 1–9. Att arbeta med problemlösning är ett framtidsjobb, ett starkt exempel är inom programmering och som ingenjör.

Att lösa problem i mitt klassrum börjar ofta med att det delas via AirDrop via min iPad, eleverna använder sig av ”lathunden” och sätter igång med att undersöka vad det är de skall lösa. Sen börjar E:et i EPA som står för ensam. Beroende på problemets syfte får de på sig mellan 5-20 minuter att klura och arbeta fram ett svar. När tiden är slut får eleverna börja arbeta tillsammans i Par P:et i EPA. Här jämförs svar, de diskuterar och utvecklar varandras svar. Ibland sker det i klassrummet eller i ett grupprum helt beroende på syfte och storlek på grupp. P:et tar 10-25 minuter beroende på vilken typ av uppgift det är. Det viktiga är att de har utvecklat sitt svar på något sätt.

Sista delen A (Alla) är den viktigaste, här låter jag paren oftast redovisa på tavlan sen får de berätta hur de tänkt kring sina lösningar. Eleverna brukar få avsluta med att gör tumme upp på den lösningen de tycker är tydligast samt innehåller det de vill att ett svar skall innehålla.
Om jag inte låter eleverna redovisa på tavlan placerar jag dem 4 och 4 (2 par).

Sedan diskuterar och kamratbedömer de varandra, bedömningarna får bara vara framåtskridande och med formativa kommentarer skriftligt eller muntligt.

Jag upplever att många elever utvecklas när de kommer in i arbetssättet. De ser en annan mening med att arbeta med matematik. Det ger ett annat perspektiv på matematik som visar att matematik är så mycket mer än att räkna framåt i en mattebok.

Erik Gardelin, regionsövergripande uppdrag matematik F-9, Södervärnskolan

 

Referenser