Dyslexi är en styrka

Jag åkte till Wisby Strand 25 mars för att lyssna på Susanna Cederquist. Susanna är lärare och föreläsare samt ägare av konceptet En bild av dyslexi. Jag ville att dyslektiker skulle få en boost, få höra om styrkor och fokusera mer på dessa än svårigheterna man möter som dyslektiker. Och det handlade verkligen denna föreläsning om – fokus på just styrkor. Och för mig som pedagog, en inspirerande kompetensutveckling.

Det forskas aktivt i ämnet, mest utomlands. Det behövs mer studier på området dyslexi och styrkor. De studier som gjorts indikerar dock att dyslektiker har gemensamma styrkeområden och att dessa beror på en annan hjärnstruktur snarare än kompensation. Vid Yales Medicine Laboratories och Harvards Laboratory for Visual Learning utförs studier som hoppas ge fler upptäckter framöver.

Susanna säger att ibland kan man höra att uttrycket dyslektiker rymmer en nedvärderande ton, att man inte ”är” dyslektiker utan har dyslexi. Ordet inlärningssvårigheter är också ytterst tveksamt menar Susanna då det handlar om skillnader i hur man lär sig, snarare än svårigheter med inlärning…

Två simuleringar av hur text kan te sig för en person med dyslexi.
MIND – Fyra styrkor

Brock Eide och Fernette Eide är internationellt kända experter inom dyslexi och andra inlärningsskillnader. De har tillsammans grundat organisationen Dyslexic Advantage där de arbetar för barn med olika inlärningssvårigheter samt skrivit boken Dyslexic Advantage där de beskriver sitt arbetssätt utifrån MIND för att beskriva dessa styrkor: MIND står för Materiellt, Sammankopplat (Interconnected), Narrativt och dynamiskt tänkande. Eide menar att dyslektiker har styrkor inom flera av dessa tankesätt, till exempel att kunna tänka tredimensionellt, se kopplingar, skapa berättelser och förutspå scenarier. De kan till exempel vara att de har lättare att ta in färger, har lättare att urskilja bokstäver i periferin, har en bättre skärpa i hela sitt synfält, de kan snabbt känna igen ”lura-ögat-bilder”, bearbetar/ kodar helheter i stället för del för del, samt har lättare att tänka i bilder.

Vi måste lyfta perspektivet till ett större perspektiv – vad har vi för styrkor?

Vi hör de som säger att ”rita är inte riktigt min grej”, men att höra någon säga att ”läsa/stava är inte riktigt min grej” säger något helt annat. Frågan är vad vi lägger för värderingar i dessa två meningar? Genom att börja lyssna på litteratur tidigt, ger vi också de vars grej att läsa/skriva ett bättre självförtroende i tidig ålder.

Hur kan vi då kompetenseffektivisera?

Vi är olika och det är meningen. Vi behöver bara bli bättre på att inse värdet av det” (Susanna Cederquist)

Alla i ett demokratiskt samhälle ska ha tillgång och förutsättningar till att nå kunskap samt kunna förmedla information utifrån det som passar en bäst.

Detta handlar om 5 områden:

  • Tillgänglig text – att alla behöver kunna ta till sig och kommunicera via text på ett effektivt sätt.
  • Ett bredare samhälle – där flera sätt är självklarheter från början.
  • Om attityder – och förhållningssätt kring självklarheten gällande våra naturliga olikheter.
  • Om fullständig information inklusive styrkor för rättvis självbild och acceptans gällande laget om vad man faktiskt även har svårt för.
  • Och slutligen – som att vi utgår ifrån vårs naturligt starka områden och arbetssätt.
Susanna Cederquist föreläser om dyslexi på Wisby Strand 2019
Susanna Cederquist föreläser om dyslexi. Foto: Kajs-Marie Kotz

Ju fler sätt vi använder för att göra texten tillgänglig för alla, ju fler får vi med oss från början. Dessa tips är inte bara för dyslektiker utan även tips för alla att tillgodogöra sig en text på olika sätt för att hitta sin ”grej”. Vi behöver tillgängliggöra text, utöka tillvägagångssättet, skapa visuell struktur/överblick.

Tillgänglig text

En ny lag trädde i kraft år 2015, att bristande tillgänglighet är samma sak som diskriminering. Just nu pågår 3 olika fall av diskriminering angående de nationella proven i svenska, i delen läsförståelse. Man menar då att eleven diskrimineras då de inte i åk 6 får lyssna till inläst text utan måste läsa själva. Sen när blev lästräning ett sätt att kommunicera, kanske läsförståelse ska bytas ut mot textförståelse? Någon jämför med att de elever som har glasögon inte ska få använda dessa på provet, de som har hörapparat inte får tillgång till sitt hjälpmedel under just detta prov för att påvisa diskriminering, det tål att diskuteras…

I och med detta startade Susanna ett uppror på Instagram – #inteettbarntill.

Normen måste vara att vi arbetar med ett inkluderande synsätt som ger en tillgänglig utbildning, allt detta måste rymmas i en mångfald. Vi får aldrig hindra en elevs inlärning på grund av att vi begränsar tillvägagångssätten.

Föreläsningen var så inspirerande och med rätt fokus att jag gick därifrån boostad i mitt uppdrag.

Kajs-Marie Kotz, förstelärare, Solbergaskolan


Referens

Webbplatsen En bild av dyslexi

Upproret #inteettbarntill på Instagram

Susanna Cederquist (2015). Dyslexi + styrkor = sant. Hägersten: Susanna Cederquist.

Tips

Dyslexic Advantage

Made by dyslexia

Inläsningstjänst

Legimus

Blipsay lyssningskoder – tryckt text direkt till tal

Audio Class Notes – ljudinspelning

TorTalk

ClaroRead

SpeakIt!

Prizmo Go

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.