Lucia – möjligheternas tradition

Hör Lucia hemma i grundskolans verksamhet och hur ska den firas egentligen? Debatten har hållits vid liv några år i media och på sociala medier.

Det är även diskussioner igång bland grundskolans musiklärare kring Lucia-traditionens vara eller icke vara inom den ordinarie undervisningstiden. En del hävdar att det inte får plats i undervisningen medan andra, däribland jag själv, ser mängder av kopplingar till både skolövergripande mål samt kunskapsmål och centralt innehåll i musik, genom arbetet med att öva in och genomföra ett Lucia-program med eleverna. Jag ser det som ett bra medel för att nå målen.

I den här texten redogör jag för hur jag tänker utifrån LGR 11, både utifrån Lucia som tradition och utifrån musikämnets kursplan.

Kopplingar till läroplanen och kursplan i musik

”Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla…”

– Skolans värdegrund och uppdrag (LGR 11 s. 7)

”Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa.”

– Skolans värdegrund och uppdrag (LGR 11 s. 9)

Den ”moderna” Luciatraditionen med Lucia och hennes följe är en 100-årig tradition som har förts vidare och utvecklats med både nya karaktärer och sånger genom åren. Bland sångerna märks folkmelodierna med sina omkväden och det stillsamma nordiska vemodet som kännetecknar både gamla och nya Luciavisor blandat med Alice Tegnérs barnvisor, Sockerbagaren och Tre pepparkaksgubbar och modernare tongångar av till exempel Thord Gummesson. Det är en sångskatt som medvetet behöver läras ut och föras vidare till nästa generation för att hållas vid liv och uppskattas av en bred publik.

På hemsidan SO-rummet skriver man så här om Lucia: ”Luciaseden har blivit en symbol för Sverige. Inget annat land förutom de övriga nordiska länderna har en tradition med en ljusdrottning som kommer med ljuset två veckor före jul. Lucia är faktiskt en av Sveriges mest lyckade ”exportprodukter”. Ju fler svenskar som flyttar utomlands, desto fler lucior dyker det också upp runt om i världen. Luciatraditionen är ett viktigt band med hemlandet.”

Jag tycker att det finns starka belägg för att svensk grundskola ska fira Lucia och berätta om traditionens historia och förekomst. Det är en del av allmänbildningen om vår kulturs traditioner och även viktigt för att ge förutsättningar till nysvenskar att lära känna svensk kultur.

Då kvarstår funderingarna kring själva genomförandet och musiklärarens ansvar för att lägga tid på Lucia i sin undervisning.

”Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.”

”Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.”

”Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former”

”Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang…. samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.”

– Kursplan i musik, Syfte (LGR 11 s. 100-101)

Dessa syften kan kopplas till Lucia både utifrån att det är en musikalisk tradition i svenskt kulturliv och ett högtidligt sammanhang med en sångskatt som ska förmedlas till eleverna, så att de själva kan vara med och musicera och föra sångerna vidare samt för att ytterligare förstå att uppskatta en väl framförd Luciakonsert.

”Musikframföranden”

”Röstvård…vid musikaliska aktiviteter, till exempel uppvärmningsövningar”

”Musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang”

”Ord och begrepp som behövs för att … och samtala om musicerande…”

– Kursplan i musik, Centralt innehåll åk 4-6 (LGR 11 s. 101-102)

I den årskurs som arbetar med Lucia får man möjlighet att göra ett riktigt genomarbetat musikframförande med sång som instrument. All träning med att sjunga samstämt i ton och rytm, karaktär och styrka ger en oslagbar grund för fortsatt vokal utveckling. Att sångerna i många fall är välkända för eleverna gör att en stor del av repertoaren sitter ganska fort och ger känslan av att lyckas. Att vid första repetitionen klämma i och sjunga ”En sockerbagare”, som man kanske sjöng senast på förskolan, bukar ge en härlig känsla av nostalgi. Där kommer kopplingen till musikens känslomässiga påverkan in naturligt. Den kan man även förbereda eleverna på kommer att märkas av i publiken hos en hel del vuxna åhörare. Det är ju ganska vanligt att någon fäller en tår…

Förutom arbetet med sångteknik, melodi och rytm-träning, ny och gammal repertoar, karaktärsdrag och gestaltning av olika genrer arbetar jag med elevernas form-tänk. De lär sig att lyssna på intro och mellanspel så de vet när de ska börja sjunga. De lär sig omkväden verser och refränger.

Jag har, liksom på många skolor, valt ett lägga tid i undervisningen för att öva in och framföra Luciarepertoaren i en bestämd årskurs så att alla elever får göra det en gång under sin skoltid hos oss. Jag rekommenderar åk 4 eller 5 för det utifrån mognad och möjlighet att göra det på en mer medveten nivå än de yngre klasserna och att inte lägga det i åk 6 som har nationella prov och behöver arbeta bredare i musikämnet med att nå kunskapsmålen för åk 6. Det gör även stor skillnad för arbetet om musikläraren och klassen har känt varandra minst ett år innan Lucia-uppdraget.

Ytterligare kopplingar till läroplanen

Många av sångtexterna i Luciarepertoaren är en guldgruva för ett språkutvecklande arbetssätt. Gamla svenska ord är vanliga och som lärare får jag ett naturligt tillfälle att prata om ords betydelse och språkets utveckling.

Det övergripande uppdraget som skolan har med att i alla ämnen belysa arbetsmarknad och kopplingar till framtida yrkesliv tycker jag att eleverna får en god förståelse för genom att arbeta med en föreställning som ska visas upp för publik. Allt måste sitta: Ordningen på sångerna, versläsningarna, entréer, uppställning, sångtexter och melodier. Det gäller att presentera ett fokuserat framträdande för publiken.

I de fall vi får frågan att komma till någon vårdnadshavares arbetsplats skärps yrkesaspekten ytterligare. Vi pratar om hur det kan vara att arbeta som artist eller musiker. Att det ligger mycket övning bakom ett uppträdande och att det gäller att leverera det kunden vill ha.

Kollegialt samarbete

Så långt tycker jag att musikläraren kan rymma Lucia inom sin undervisningstid men runt ikring-arbetet med att leta fram kläder, köpa in ljus, rodda med eventuella familjeföreställningar och besök på arbetsplatser behöver kollegiet runt klassen sluta upp kring så det blir vårt gemensamma arbete. Musikläraren står för repertoaren och det musikaliska innehållet. Arbetet med gruppens nervositet, konflikter och sociala samspel behöver vi vara fler om. Det blir ett mycket bra sätt att lära känna varandra som kollegor och att se barnen i ett gemensamt arbete. Med bra förberedelse och stöttning växer barnens självförtroende och gruppgemenskapen stärks!

Emily Åhlén, musiklärare och förstelärare, Alléskolan


Referenser

Det svenska luciafirandets historia på SO-rummet