Med distans till fjärrundervisning

Begreppen distansundervisning och fjärrundervisning florerar just nu och används på ett sätt som gör att man lätt kan tro att de skulle vara utbytbara med varandra. I detta inlägg ska jag försöka ge en lite klarare bild av hur dessa två begrepp förhåller sig till varandra och förhoppningsvis även kunna ge svara på en del frågor som dykt upp på sistone.

Är distansundervisning och fjärrundervisning samma sak?

Kort svarat – nej. Begreppen kan komplettera varandra men är inte utbytbara sinsemellan. Distansundervisning att likna med läxor, hemuppgifter och gruppuppgifter som eleverna förväntas lösa på egen hand och presentera vid ett senare tillfälle. Distansundervisning måste dessutom inte vara digital utan skulle likaväl kunna ske analogt. Till exempel har distansundervisning per brevkorrespondens funnits i en herrans massa år och övningsböcker med facit är precis lika användbara på distans som de är i klassrummet.

Fjärrundervisning å andra sidan är mer att lik det som vanligtvis sker i klassrummet – lektionen, presentationen och relationsbyggandet. Det är den aktivitet som ligger många pedagoger varmast om hjärtat och är, ur många perspektiv, lärarens huvudsakliga levebröd. Fjärrundervisning är dessutom alltid digital vilket gör den till en relativt ny företeelse.

Vad innebär detta för eleven?

För en elev innebär distansundervisning självstudier, mer eller mindre. De kan ta hjälp av vårdnadshavare, syskon, kompisar eller andra som de har nära men i slutänden är det upp till dem att slutföra de uppgifter de blivit tilldelade. Det innebär också att eleven är fri att utföra uppgiften var och när hen vill och har möjligt – det finns oftast inga tider att passa annat än deadline. Stor frihet men även stora krav på det egna ansvaret.

Om distansundervisning är att se som ”när som helst” är fjärrundervisning ”här och nu”. En fjärrundervisad lektion är omedelbar och om eleven missar tillfället så är det missat, som en vanlig lektion kommer den inte åter. Å andra sidan är det en möjlighet att ha en riktig dialog med sin klass och få till den där lärar-elev-dynamiken som i många fall driver lärandet framåt i de fall det egna intresset inte finns.

Vad innebär detta för pedagogen?

Att allt är som vanligt – typ. Det plötsliga införandet av ”skola hemma” gör inte att pedagogens erfarenhet och kompetens tappat i värde utan att de är mer värda än de någonsin varit. De allra flesta har arbetat med läxor, hemuppgifter, gruppuppgifter och beting tidigare och att det nu ska kallas distansundervisning förändrar ingenting – men det krävs mer av den varan. En läxa kanske är planerad till att ta en genomsnittlig elev en halvtimme denna vecka, distansundervisning kan behöva ersätta en tvåtimmarslektion varje dag. Det blir till att gräva djupt i sitt förråd av uppgifter och se hur de kan anpassas efter ändamålet. Distansundervisning ställer dessutom mycket höga krav på pedagogens kommunikativa förmåga. Det måste vara glasklart vilket syftet med uppgiften är, vad eleven förväntas uppnå och hur pedagogen kommer att bedöma elevens prestation. Detta då distansundervisning saknar någon självklar form för omedelbar dialog.

Nu kanske någon av de mer fiffiga pedagogerna tänker att det är där fjärrundervisningen kommer in och det är mycket riktigt, men det kommer med ett pris. Här vill jag passa på att slå ett slag för vår fantastiska modersmålsenhet som fjärrundervisat i nära tre års tid och generöst delat med sig av sina erfarenheter. Dessa återfinns lite här och var detta inlägg och de låter hälsa att fjärrundervisning är fullt möjligt men att det ställer krav på pedagogen och att det samtidigt kommer med en del begränsningar.

  • Planering – Man måste ha en tydlig plan för varje enskilt fjärrundervisningstillfälle. Det är nästintill omöjligt att vara spontan utan att tappa elevernas fokus och utan spontanitet måste det finnas en tydlig plan att luta sig mot.
  • Förberedelser – Inför ett fjärrundervisningstillfälle behöver allt vara tillrättalagt och uppstartat. Det finns få saker som får elever att tappa fokus som att se en lärare leta efter en fil eller ett Youtube-klipp. Dessutom behöver allt som inte ska användas stängas ner. Det skadar inte heller att ha ett rent skrivbord så eleverna slipper det visuella bruset av ikoner i allehanda färger och former.
  • Tydlighet och rutiner – Inled varje fjärrundervisningslektion med att presentera lektionsplanen och följ den sedan slaviskt. Spontanitet är inte omöjligt men för en oerfaren fjärrundervisare är en välplanerad dålig lektion bättre än det kaos som kan uppstå. Skapa små rutiner och följ dem, detta skapar en förutsägbarhet som skänker trygghet till eleverna.
  • Liten magkänsla – Under en vanlig lektion är det en naturlig del att läsa av eleverna för att se ifall de har förstått, om de börjar bli rastlösa eller ifall de behöver något. Denna magkänsla finns även i fjärrundervisning men den är bara ett uns av vad man får i vanliga fall. Det är lätt att få fel intryck och förstöra en bra fjärrundervisning genom att börja ändra på något man tror inte fungerar.
  • Kameran och mikrofonen – I fjärrundervisning är det svårt, om inte omöjligt, att ta ett privat samtal med en enskild elev under pågående lektion. Dessutom är det så att alla inte vill synas eller höras i hela klassen. Det finns här också ett etiskt dilemma som behöver hanteras – frågan ifall en pedagog kan kräva att en elev ska släpp in hela klassen i dess hemmiljö genom att slå på kamera och mikrofon. Pedagogen har däremot inget val då det hjälper eleverna att kunna se sin lärare och inte bara lyssna på en kroppslös röst.

Några sista ord

Inom Region Gotland finns det flera verktyg för både distansundervisning och fjärrundervisning. Dessa verktyg kompletterar varandra och kan stärka varandra om de används på ett klokt och genomtänkt sätt. Uppdraget som lärare har inte förändrats – det är du som, tillsammans med din skolledning, väljer de verktyg som passar din undervisning och din elevgrupp bäst. Börja med enkla tekniska hjälpmedel som du känner att du behärskar, fokusera på några meningsfulla uppgifter och arbeta dig upp därifrån. Ingen förväntar sig att du ska bli en fullfjädrad distans- och fjärrundervisare över en natt och det finns kollegor som gärna hjälper när det kniper.

Ta stöd av varandra i kollegiet både lokalt, regionalt och nationellt. Hela Sveriges lärarkår sitter i samma båt och det enda vi kan göra är att hjälpa varandra, skratta åt våra misstag och försöka igen. Sök igenom de sociala nätverk du ingår i och om det du letar efter inte finns – fråga. Uppmuntra även eleverna att vara i kontakt med varandra och stötta varandra i skolarbetet. Det här är nytt för dem också, i vissa fall skrämmande, och de behöver få veta att fjärrundervisning också betyder fjärr-rast med kompisarna. Skola fortsätter precis som vanligt.

Jag vill avsluta med ett citat jag tycker är talande för denna situation där infrastruktur, digitala verktyg samt pedagoger går igenom ett eldprov. Ett citat som talar för pedagogens förmåga att i sin yrkesutövning överkomma alla tänkbara och otänkbara hinder:

”Det här har jag aldrig provat tidigare så det klarar jag helt säkert.”

– Pippi Långstrump

Lycka till, och ta väl hand om varandra!
Johan Bard, IT-utvecklare, UAF


Referenser

Mer info för anställda på Region Gotland finns på intranätet (kräver inloggning)