Lektion för alla i ett ämne som låter

Musikämnet låter, det är en stor del av dess idé. Vi som musicerar skapar ljud och instrumenten vi använder låter på olika sätt. Människor reagerar olika på ljud.  

Jag har undervisat i musik i grundskolan i 20 år och mött mängder av elever. Den stora massan trivs med ljuden på lektionen men en eller flera elever i varje grupp tycker att de är jobbiga. Jag har funderat på hur jag ska bemöta det. Att bedriva musikundervisning som är helt tyst ser jag inte som ett alternativ men det finns saker jag tänker på i min planering. I den här texten ska jag berätta hur jag jobbar med öronsnälla musiklektioner. 

Ett raster för feedback

Lgr 11 säger att vi ska berätta om hur örat fungerar och informera om vilka skador som höga ljud kan ha på hörseln. Till hjälp finns bra filmer, till exempel ”Man kan inte blunda med öronen” som länkas till i botten av inlägget. Tinnitus, hörselskador och överkänslighet är en bra utgångspunkt när jag har samtal med eleverna om ljudvolymer vid instrumentspel. Hur kändes det i era öron när vi spelade? Behöver vi ens stunds tystnad nu? Har du lagom volym i dina lurar när du övar? Hur kändes tystnaden? är exempel på frågor jag ställer.  

Vid ensemblespel utvärderar jag tillsammans med eleverna i mitten eller slutet av varje lektion. För att få ett bra samspel behöver vi spela i takt, lyssna på varandra, vara positiva, ge bra feedback, spela rätt toner och ackord på rätt ställe men även ge utrymme för tysta stunder och hålla en lagom volym. 

Att bryta av för tystnad är ganska lätt. Jag ber eleverna sluta spela och tystna en stund eller lägga undan instrumenten och stänga av strömmen om de inte kan låta bli dem. Sedan tar vi en reflektion över hur det har låtit. Bäst går det om vi enats om innan vad det är vi ska lyckas med. Till exempel spela i takt, byta på rätt ställe, lyckas med ett break. När vi pratat en stund vet vi vad vi ska försöka med när vi spelar igen och så har vi samtidigt fått en stunds tystnad för öronen. 

Jag har alltmer börjat jobba med enskilt spel med lurar innan man spelar tillsammans. Det har gjort stor skillnad även för mig som lärare och jag orkar tre lektioner på raken utan att det ringer i öronen efteråt. Med digitala trummor kan även trummisen öva enskilt i samma rum utan att det stör klasskamraterna. Jag som inte har några digitala trummor i mitt klassrum, samt saknar grupprum, har löst det med en övningsstation med trumpads på pallar där trummisarna får öva och visa att de kan hålla kompet innan de sätter sig vid trummorna.

Särskilt ljudkänsliga elever kan må gott av att förberedas på vad som kommer att låta på lektionen och hur mycket. Alla elever mår bra av den förberedelsen och genom att prata om just ljudnivåer tror alla blir påminda om att tänka på att hålla nere volymen.  

Varje musiksal bör utrustas med hörselkåpor som elever får använda så fort de känner att de behöver. Men att utgå från att de kommer att behövas är att lägga ljudnivån för högt från början. I stället eftersträvar jag grundligt låga volymer. För att dämpa ljudkällan i det gemensamma spelet behöver trummorna dämpas mest. Jag har en gummimatta på virveltrumman, kuddar i bastrumman och tejpade cymbaler, vilket räcker långt. Det finns även trumpinnar att använda som ger dovare slag men dem har jag inte provat. 

Så långt det går planerar jag min undervisning utifrån att alla elever ska kunna vara med i samma spelmoment men där behovet finns erbjuder jag elever med särskild svår upplevelse av starka ljud att få genomföra spelmoment i ett mindre sammanhang, kanske bara med mig eller en kompis. 

Emily Åhlén, förstelärare i musik på Gotland, Alléskolan


Referenser

Länk till filmen ”Man kan inte blunda med öronen” 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.